Skeppet Vasa sjönk den 10 augusti 1628. Två dagar senare skrev Sveriges riksråd ett brev till kung Gustav II Adolf. Brevet beskriver detaljerat hur olyckan gick till och berättar också om den plan som finns för att försöka lyfta upp skeppet igen. Det är undertecknat med åtta namn. Riksrådet fungerade ungefär som vår tids regering.
Brevet består av tre handskrivna pappersark.
Innehållet i brevet
Brevet börjar med en lång och artig hälsningar till kungen.
Brevskrivarna säger att de fått kungens befallningar om att sända iväg fyra skepp ut till Älvsnabben. Tre skepp är nu färdiga och Vasa är det första som sänds iväg. Sedan skriver de: "men tyvärr är han gången i botten med stycken och allo och den ligger på 18 famnars djup". Skeppet Vasa har alltså sjunkit med kanoner och allt och ligger nu på havsbotten.
Rådet skrivet vidare att de ännu inte har något svar på varför olyckan skedde. Men att de ändå vill berätta för kungen vad som hänt. De lovar att undersöka olyckan vidare och att förhöra de personer som varit inblandade.
Därefter följer en mer detaljerad beskrivning av olyckan:
Den skedde mellan klockan 3 och 4 söndag 10 augusti. När skeppet hade kommit en bit ifrån Slussen föll det på sidan så att vattnet kom in genom de öppna kanonportarna. Det fanns inget sätt att rädda skeppet.
Rådet berättar om att vice amiral Erik Jönsson just nu är på slottet för att frågas ut. Erik gick ner under däck när Vasa började luta för att kontrollera att kanonerna satt fast. I samband med detta står det att "han blev full med vatten och illa slagen av luckorna" men lyckades ta sig upp på däck igen.
Den gamle kapten Hans Jonsson dunknade i samband med olyckan. Hur många fler som dog har Rådet ännu inte hunnit ta reda på. De skriver vidare att de har kontakt med en engelsman som säger sig kunna ta upp skeppet.
De lovar att hålla kungen uppdaterad om vad som händer. De frågar honom samtidigt ifall de ska skicka iväg de två andra skeppen Stora Kronan och Gamla Svärdet till Älvsnabben.
Rådet avslutar brevet med ett artigt farväl och med önskar kungen lycka i kriget mot fienderna.
Sverige under 1600-talet
Under 1600-talet var Sverige i krig med städer och länder i dagens yskland och Polen. Det var just där, vid södra Östersjökusten, som kung Gustav II Adolf befann sig när Rådet skrev brevet. Han hade flera gånger begärt att fler skepp skulle sändas iväg rån Sverige. Vasa var alltså försenat. Det berodde på en rad olika anledningar. Bland annat var inte alla kanoner färdiga och själva skeppet var inte så väl balanserat som det borde vara.
Älvsnabben är en ö utanför Stockholm som användes som flottbas. Vid flottbasen samlades de stora krigsskeppen innan de seglade vidare mot exempelvis Polen.
Om skeppet Vasa
Skeppet Vasa var ett krigsfartyg som byggdes i Stockholm i början av 1600-talet. På sin allra första resa den 10 augusti 1628 hann skeppet bara segla en liten stund innan det sjönk utanför ön Beckholmen mitt inne i Stockholm. Vasa bärgades 1961 efter 333 år på havsbotten. Sedan 1990 finns skeppet Vasa på Vasamuseet i Stockholm.
