I Stockholms jordebok den 15 november 1490 står det att munkarna i Johanniterorden hade en tomt på Helgeandsholmen vilken låg ”västan den Helge ands sjukstuga hart [strax] innan yttersta stadsporten”. I texten skänker kronan (staten) Johannitermunkarna i Eskilstuna ett stenhus med murad grund och örtagårdstomt för "ägande, havande och brukande i evig tid".
En jordebok är en förteckning över gårdar med mark, och fungerade som underlag för att ta ut skatt. En jordebok har uppgifter om t.ex. en gårds läge, storlek och vem som äger gården. Jordeboken kan därför berätta för oss om det gamla Stockholm på olika sätt och vis.
I texten nämns "Helge ands sjukstuga" (Helgeandshuset), som var en typ av sjukstuga och ålderdomshem i det medeltida Stockholm. Helgeandshus fanns runt om i hela Nordeuropa och hade koppling till det andliga (religiösa). Ofta var det en kyrklig orden som hade hand om verksamheten. I vissa städer stod den under kontroll av domkyrkan och i andra av stadens borgmästare och råd. Helgeandshuset i Stockholm grundades sannolikt i slutet av 1200-talet.
Vi vet inte mycket om hur dagarna såg ut i Stockholms helgeandshus men däremot var det låg, på Helgeandsholmens östra sida, direkt innanför Yttre Norrport, på den plats där Riksdagshuset ligger idag. Huset finns delvis avbildat på vädersolstavlan.
Här följer en transkribering av texten i Jordeboken den 15 november 1490:
Stocholm stadh och Eskilstwna.
Anno nonagesimo vppa mandagin infra octauas marthini episcopi ffore sittiende ars bor-20 gamestara her Jacob nielsson och her Erich jensson i fogittens ventualis broder aff Eskelstuen clostre och vploth borgamestarana och radit pa Stocholm stadz wegna epter war heres och höffuitzmans her Sten stures och rikesins radz vilige och samtyckie allen 25 then bygningh i mwr grundh och kellere som sancte johannes ordens closter i Eskelztwna hade pa helge andz holmen nordan stadin hwat bögningk tet helst war medh sten äller tree, huilken tompth som liggiendes är vestan then helge ands sywka stugu hart innan ytersta stadz portin, huilken bygningh som bögdh 30 war stadenom storlige till forfangh som ärlige herrar rikesins radh personlige syelffue sage och rantzakade medh borgamestarana och radit thijt gangandes aff radztuen fore nagre forledne tijdh etc, huilke tompt grundh och bygningh her Hakan borgmestarana och radit pa Stocholm stadz wegna fry och quit vp-35 loth vppa sin ordens bröders vegna stadenom til egende haffuende och bruchande till ewich tijdh och ther medh antworde han och vplade nycklana fran sich in pa dysken til stadzsins behoff som han sade ath hans forman hanom til scriffuit hade ath han sua göre schulle etc. Ther medh stode vp forscrifne borgamestara pa mene Stocholm stadz wegna och vploto fornempde her Hakan pa sancte johannes baptista ordens vegne som är Eskelsstwna closter och tess brödereth stenhws medh ena bar yrtegardz tompt nedan fore fore stenhusit belegit vestan mwr i biscop Birges grendh som är trydie grendh fran vatugrenden nidh löper aff stadin nordan fran sancta gertrude gillestue och till syön, huilket hws the samma closthre och brödera vploto som nw äre och till ewijch tijdh komanda worda fryt och quit medh broder kellera tompten nedan fore och medh all hwsens tilbehörelsse som tet nw star och vpbögt är tompt och theris closter ath haffuende bruchande och ägande oklandrat fore hwars mantz til thalan til ewijch tijdh.
Stockholms stadsböcker från äldre tid finns även som tryckt litteratur. År 1490 ingår i Stockholms stads jordebok 1474-1498, och gavs ut 1876 genom Hans Hildebrand.
