Skålen på bilden är av stengods och tillverkad av en lertyp med hög kvartshalt som gör att den tål väldigt höga temperaturer. På grund av att stengods kan brännas i högre temperaturer än annan lera blir den mer hållbar och vattentät vilket gör kärlet lämpligt att äta ur.
Under medeltiden åt man mycket torkat, rökt och saltat kött och fisk. Rovor, kål och annat man hade hemma lade man i en gryta och kokade. Soppa och gröt och välling av olika slag stod ofta på menyn och till dessa maträtter har man säkerligen använt skålar som den på bilden.
Skålen är ett arkeologiskt fynd från Helgenadsholmen 1978-1980, i från den så kallade riksgropen.
Skålen var tidigare utställd på Medeltidsmuseet.
Foten är 3 cm och mynningen har en diameter på 10 cm.
