Ett tunnelbanetåg med passagerare
Av- och påstigande resenärer vid Hötorget 1960. Foto: Herbert Lindgren, Stadsmuseet i Stockholm.

Tunnelbanan

Redan under 1900-talets första år fanns det planer på att bygga en tunnelbana i Stockholm. Men det var först på 1930-talet som frågan om en tunnelbana genom hela Stockholm började utredas i detalj.

1933 invigdes en spårvagnstunnel under Södermalm. Tunneln hade tre hållplatser: Slussen, Södra Bantorget och Ringvägen. Idag går tunnelbanan i tunneln och stationerna har bytt namn till Medborgarplatsen och Skanstull. Stockholmarna kallade spårvagnstunneln för ”tunnelbanan” eller ”undergrunden”. Färden mellan Ringvägen och Slussen gick på bara två minuter. När spårvagnarna gick ovan jord tog samma sträcka tio minuter.

Utvalt källmaterial om "Undergrunden"

Tunnelbanan byggs ut

Det var först senare, mellan 1941 och 1945, som Stockholms stadsfullmäktige beslutade att en riktig tunnelbana skulle byggas och hur den skulle gå genom staden. Med tunnelbana gick det att bygga nya bostadsområden ännu längre ut från Stockholms innerstad. Invånarna skulle ändå kunna resa in till staden snabbt och enkelt med tunnelbanan.

1945, startade arbetet med att gräva de första sträckorna på gröna linjen. Tunnelbanans sträckning följer ungefär de olika spårvägslinjerna som gick mellan Stockholms inerstad och förorterna tidigare. Fem år senare kunde de första vagnarna börja rulla mellan Slussen och Hökarängen och snart efter det gick det att åka mellan Vällingby och Hötorget. 1957 byggdes tunnelbanan ihop så att det gick att åka genom staden, från norr till söder. Från och med 1960-talet byggdes den röda linjen och från och med 1970-talet byggdes den tredje, blå linjen.

En sällsynt krock i tunnelbanan

Tunnelbaneolyckor är sällsynta i Stockholm men det förekommer. Den 29 maj 1959 krockade ett tåg i hög hastighet vid Rådmansgatans station. Skadorna uppskattades till omkring 500 000 kronor.

Utvalt källmaterial om tunnelbanan

Uppdaterad