Eugène Jansson målade Stockholm i blått
Eugène Jansson kallas också för "Blåmålaren". Den blå färgen är ofta dominerande i hans tavlor som ofta föreställer människor och miljöer i Stockholm.
Eugène Jansson målade Stockholm och livet i staden under hela sitt konstnärskap. Många av hans målningar visar skymning eller gryning, när ljuset är blått och färgar både människor och miljöer. Många motiv är hämtade från Södermalms gator och vyer över Riddarfjärden.
Eugène Jansson föddes 1862 i Stockholm. Han växte upp i ett fattigt hem, men med föräldrar som var noga med att han skulle få en god uppfostran och utbildning. Eugène Jansson räknas som en av de viktigaste svenska konstnärerna verksamma vid sekelskiftet 1900. Han utvecklade en egen stil och ett eget måleriskt uttryck under 1890-talet. Den blåa färgskala och en expressiv penselföring med kraftiga penseldrag i virvlande linjer är typiskt för Eugène Jansson. Han kallas därför ibland ”blåmålaren”. Eugène Jansson dog 1915. Han var då 53 år gammal.
Eugène Jansson tog inspiration från Frankrike
Eugène Jansson studerade vid Konstakademin i Stockholm på 1880-talet. Vid den tiden var det vanligt för konstnärer att åka till Paris för att studera och måla, men det gjorde aldrig Eugène Jansson. Han blev ändå inspirerad av de franska konststilarna som var stora då: realismen, impressionismen och friluftsmåleriet. Målningar från åren kring 1890 visar på sådana influenser.
Stadens gator i skymningen blev populära motiv
Eugène Jansson flyttade till Mariaberget på Södermalm i mitten av 1890-talet. Han bodde på Timmermansgatan, Bastugatan och Hornsgatan. Eugène Jansson inspirerades av stadens gaturum, utsikter och platser i stadens utkanter. Vyerna från söders höjder gav konstnären nya perspektiv och nya motiv. Vid samma tid började han måla de karakteristiska skymningsmotiven som han blivit känd för.
1894 visades den norske konstnären Edvard Munchs konst i Stockholm för första gången, och det gjorde intryck på Eugène Jansson. Vid utställningen kunde Eugène Jansson se på nära håll hur Edvard Munch målade med starka färger, förenklade former och svepande penseldrag.
Eugène Jansson – blåmålaren
Eugène Jansson hämtade inspiration och blandade intryck från olika håll och utvecklade en egen stil i sina målningar. Mot slutet av 1890-talet började han måla Stockholm i blå skymning eller gryning.
Motiven i det blå ljuset är inte några ögonblicksbilder ur vardagen. De står för något mer poetiskt, en symbolisk bild av en upplevd känsla. Den suddiga, tomma gatan med husfasaderna och hängande, genomsiktliga flaggor flyter ihop i målningen Österlånggatan från 1904. Det är som att motivet befinner sig mellan dröm och verklighet.
Eugène Jansson målade människor, folknöjen och badhus
I Eugène Janssons målningar möter vi de folknöjen som stadsborna roade sig med vid sekelskiftet 1900, som baler och badhus. Från att ha målat tomma gator i skymningsljus började Eugène Jansson att avbilda och gestalta de människor som gjorde staden till en levande plats. Särskilt de nakna, vältränade männen som rörde sig i skarp solbelysning. Eugène Jansson blev känd som en person med stort intresse för den manliga fysiken, för friluftsbad och idrott.
Homosexuell i en tid då homosexualitet var förbjudet
Eugène Jansson var själv homosexuell och öppen med det inför sina vänner och nära kollegor. Efter Eugène Janssons död brände hans familj alla hans brev för att dölja hans sexuella läggning, eftersom han hade varit öppen med sin sexualitet i sin brevväxling.
Vid 1900-talets början gick utvecklingen i samhället fort, och både teknik, kultur och normer förändrades snabbt när moderniteten svepte fram. Homosexualitet var förbjudet enligt lag och kunde ge fängelse. Trots det växte det fram en homosexuell subkultur i staden, även om det tvingades ske i hemlighet och på undangömda platser.
Eugène Jansson olika motivkretsar – mörka gator och badhus – hänger ihop på så sätt att de skildrar platser där män som älskade män kunde träffas och knyta kontakter. Hans blåtonade målningar av Stockholm kan ses som bilder av nattligt flanerande. De tomma gatorna kan också vara platsen för ett potentiellt möte. På så sätt är även målningarna på ödsliga gator också befolkade. I Eugène Janssons bilder från slutet av 1800-talet är de oftast tömda på människor, men några år in på 1900-talet är målningarna tvärtom fyllda med människor.
Eugène Jansson ändrade sin motivkrets, från stadens miljöer till dess invånare. Han började framförallt måla vältränade män och matroser. Många av modellerna mötte Eugène Jansson på badhuset, och vissa av dessa män inledde han också förhållanden med.
Målningen Flottans badhus från 1907 gestaltar en man som gör ett akrobatiskt simhopp. Både i bakgrunden och i förgrunden står nakna, solbadande män och tittar på. Målningens fokus ligger på de betraktande männens nakna och starkt solbelysta kroppar. När målningen Flottans badhus stod klar köpte konstsamlaren Ernest Thiel den och placerade den synligt i sitt galleri.
Flottans badhus på Skeppsholmen i Stockholm använde Eugène Jansson både som idrottsplats, kreativ inspirationskälla och som social mötesplats. Badhuset på Skeppsholmen är nu rivet men en del av byggnaden på land finns fortfarande kvar.
På söndagar ordnades dans i Exercishuset på Skeppsholmen, ett folknöje som Eugène Jansson gjorde till konstnärligt motiv. Matrosbal från 1909 är gestaltad ur åskådarens position. Signalflaggor och skarpt lysande ljuskronor hänger i taket. Matroserna dominerar det dansande folkvimlet med sin mörka klädsel, och damernas dräkter i andra färger sticker fram emellanåt.
Konstsamlaren Ernest Thiel köpte in konsten
Bankiren Ernest Thiel började samla på konst under 1890-talet. Första gången han besökte Eugène Janssons ateljé, i november 1898, köpte han tre målningar. Försäljningen räddade Eugène Jansson ur ekonomisk knipa och blev början på en professionell relation och en vänskap dem emellan. Sammanlagt köpte Ernest Thiel 19 av Eugène Janssons verk och lät dem täcka en hel vägg i sitt hem på Djurgården.
Ernest Thiels hem på Djurgården är numera konstmuseum. Thielska Galleriet har landets största samling av Eugène Janssons konst. På Thielska Galleriet finns målningar, pasteller, skisser, teckningar och etsningar från konstnärens studietid under 1870-talet fram till hans död 1915.
Ernest Thiel beskrev Eugène Jansson som en introvert person som ständigt funderade över sitt arbete:
”Eugène Janssons stående fråga till mig, uttalad med den hjälplöses tonfall, lydde: varför, varför målar jag? Mina utläggningar i ämnet beredde honom varje gång tillfällig lindring, men slutet blev bara att han fick nya anledningar till undran och vånda.”
