I det lilla röda huset på Stigbergsgatan 21 bodde åren 1917-1923 tio personer. Huset, som från början är två små hus sammanbyggda till ett, hade två lägenheter. I den ena bodde blockmakare Gustaf Andersson med fru och två vuxna barn, och han hade också sin arbetsplats där. I den andra lägenheten, på 22 kvadratmeter, bodde Emilia Gustafsson med sina fem barn. Huset var bebott ända fram till 1975. Mellan 1980 och 1982 restaurerades huset till museum.
I boken beskrivs området kring huset på Stigberget och människorna som bodde i huset. 1917 var ett kärvt år, med matbrist, höga priser och politisk oro. Emilia Gustafsson blev änka, samtidigt som hon väntade sitt femte barn. Hon slet för att försörja sin familj. Boken ger en god inblick i hur livet kunde vara för dem som hade det fattigt. Men här beskrivs också inredningen och hur man levde, samt hur restaureringen gick till. Boken är illustrerad med fotografier, ritningar och tapetprover. Boken har kommit i två upplagor, 1982 med 51 sidor, och 1996 med 112 sidor.
