Agnes von Krusenstjernas romansvit Fröknarna von Pahlen skapade stor debatt när den kom ut under åren 1930-35. Orsaken var de öppna skildringarna av sexualitet och även homosexualitet. Romanernas innehåll stred mot den tidens strikta moral. Att det dessutom var en kvinna som skrev gjorde inte saken bättre för kritikerna.
Romanerna utspelar sig på 1910-talet, till stor del på den fiktiva herrgården Eka i Småland. Två av dem, Kvinnogatan och Porten vid Johannes, innehåller levande skildringar från huvudstaden.
En av huvudkaraktärerna, Petra von Pahlen, bor en tid i Stockholm på Kammakargatan 4. När hennes brorsdotter Angela blir föräldralös, får hon vårdnaden om flickan. I Kvinnogatan bor de tillsammans i våningen vid Johannes kyrka.
I det gemensamma hemmet i Stockholm trivdes de och kommo ännu mera nära varandra. De sutto uppe om kvällarna i vardagsrummet. Nedanför fönstren låg Stockholm. De bodde så högt upp att de kunde se långt, långt bort. När dagen var slut, tändes rader av ljus. Spårvagnarna gledo fram med sina olikfärgade lyktor. Lanternorna från en eller annan bil skimrade förbi. Stora vita lampor brunno som vänliga jättars ögon inne i de länge öppna affärernas reklamfönster. Ljusskyltar och lysande ramper blinkade redan som muntra och nära stjärnor från enstaka höga byggnader. Här och där vid en restauranghörna eller där de små begynnande biograferna spirade förtätade sig glansen till en vit, blomlik aura, som tycktes varsamt bebåda en mild och gyllene framtids gloria. Och himlen över husen var svagt violett, en stor pensé, som slog ut sina sammetslena blad i skymningen.
221 sidor.
