Hedvig Svedenborg var journalist och författare, främst av ungdomsböcker. Här berättar hon på ett personligt vis om livet i Stockholm på 1890-talet. Mycket utrymme ägnas åt de olika bostäderna på Norrmalm, Kungsholmen, Blasieholmen och Östermalm. Den sistnämnda stadsdelen kallar hon ”världens fulaste”. Hon, som själv är från en välbärgad familj, förvånas ibland över eländet hos den fattigare delen av befolkningen. Berättelsen ger ibland en tydlig bild av det ojämlika samhället och de stora klassklyftorna. En lägenhetsvisning slutar illa:
Lägenheten låg på nedre botten med ingång från en planterad gård. Först sedan hon ringt upprepade gånger öppnades dörren av en rufsig, sminkad, högst besynnerligt klädd eller snarare oklädd flicka, vilken höll dörren på kläm som om hon trodde att Prick hörde till den sorten som satte foten emellan. När den underliga varelsen fick veta vad det rörde sig om skrek hon inåt våningen att där var en ”djäkla herrskapsfröken som ville se våningen”.
Det var den besynnerligaste husa Prick någonsin sett och hon ämnade just ge sig iväg då köksdörren öppnades av en gammal megära med ett gråkrulligt renmossehår.
Prick hann nätt och jämnt uppfånga en skymt av det smutsigaste och sotigaste kök hon någonsin sett, belamrat med porter- och vinbuteljer, innan hon flydde. Medan gumman ropade efter henne att de voro rent olyckliga om värden fick veta att någon varit där för att se på våningen och inte fått komma in. För se det var så att de var uppsagda – fösta helt enkelt. Vilket Prick sannerligen inte undrade på.
Boken är den andra delen i Hedvig Svedenborgs biografi. Varje kapitel innehåller flera illustrationer. 345 sidor.
Innehåll
NITTIOTALETS GRYNING Kammakaregatan 4
Karta över Stockholm på nittiotalet
Boulanger
Familjemaskerad
Stockholmsvår i livets vår
NITTIOTALETS MORGON Myntet
Innanför grindarna
Den aktuella ”dansfrågan”
Vindskuporna
NITTIOTALETS MIDDAG Gamla Östermalm
Ett litet bo
Trilby
Stockholmskt privatliv 1896-97 sett genom amerikanska ögon
Sommaren 1897
NITTIOTALETS AFTON Blasieholmen
Kloka gummor och dåraktiga människor
Konsten och de profana
Man tager farväl av det döende seklet
De sista sandkornen falla
