Katharina Ottow, född 1887, var sjuksköterska och arbetade hela sitt liv för att hjälpa människor i utsatthet. 1926 bildade hon Stockholms kyrkliga sociala råd. I den här boken berättar hon om sitt arbete och om några av de personer hon mött och stöttat genom åren. När hon är på väg för att fira den tidigare prostituerade Annas födelsedag, målar hon en bild av förstadens torftiga miljö och det hårda samhällsklimatet:
Gröndal är ett vemodigt samhälle en gråkall marsdag. När jag stiger av spårvagnen och halkar fram på en våt isgata önskar jag, att Anna hade haft rätt. I maj borde hon varit född. Inte enbart för vägens besvärligheter. Utan också för luftens skull i hennes bostad. Jag vet vad som väntar mig. Anna avskyr frisk luft på vintern. Man är väl ingen dåre heller! Vädra ut den goda värmen, som man betalar med sina egna pengar. Så tokig kan väl en annan inte vara. – Träkåken ligger nedanför en fuktig bergssluttning. En grå kall dimma ger en olustkänsla, som jag förgäves försöker skaka av mig. Lika grått som dagen har Annas liv varit. Fattigdom och elände. Ogina arbetsgivare. Lön som aldrig räckte till. Jakt efter pengar nätterna igenom. En ständig vandring. Gata upp, gata ner. I regn och rusk. I köld och snö. Trött till döds – men ut ändå. Rädd jämt. För polis. För fängelse. För tvångsarbete.
164 sidor.
