Du står vid Tyska Brunnsplan i Gamla Stan utanför Sveriges äldst bevarade synagoga. Torget pryds av två kastanjeträd och här finns en av Stockholms få historiska vattenpumpar. Lokalen på Själagårdsgatan 19 har huserat auktionskammare, poliskontor men framförallt tjänat som synagoga för de första judarna i Sverige. Och en av dem var Recha Michaelson.
Själagårdsgatan 19 har en rik historia som sträcker sig flera hundra år bakåt i tiden. Under medeltiden var Själagården en av epokens största välgörenhetsinrättningar som gav allmosor och erbjöd fattiga människor tvagning. Det här är en berättelse om den judiska kvinnan Recha Michaelsons väg till Stockholm, tiden i det nya landet, judereglementet och mottagandet av judarna i Sverige under 1800-talet.
Recha gifts bort och flyttar till Stockholm
1774 anländer köpmannen Aaron Isaac till Sverige och blir den första svenske juden med rätt att bo i landet utan att vara tvungen att låta döpa sig. Genom Arons brorsdotter Recha Michaelson vecklar vi ut historien bakom Själagårdsgatan 19 och får en inblick i hur livet kunde se ut för en ung judisk kvinna i början av 1800-talet i Sverige.
Recha Michaelson föddes 1773 i Schwerin, Mecklenburg. Vid 13 års ålder blir hon bortgift med sin kusin och flyttar till Stockholm, men endast ett år efter bröllopet dör hennes make. Rechas egna ord om sitt första giftermål är svåra att spåra. Mycket av vad Aron Isaac tyckte och kände finns nedtecknat, men Recha lyser med sin frånvaro i historieskrivningen. Vi behöver därför ta omvägar för att försöka förstå vem Recha var. Genom andra källor får vi exempelvis veta att Recha var intresserad av att gå i skolan. Vi kan också förstå mellan raderna att hon inte ville gifta sig. Varför går bara att spekulera om.
Spår i arkiven berättar om både rikedom och utsatthet
Efter några år blev hon för andra gången bortgift. Paret får flera barn och bor under många år vid Riddarhustorget. Hon fick ett långt liv i Stockholm och hade det ekonomiskt mycket bra ställt. Hon dyker på ålderdomen upp igen i den svenskjudiska historien, bland annat som offer för antisemitiska aktioner i samband med de så kallade Crusenstolpeska kravallerna 1838.
Hemmet attackeras under antisemitiska kravaller
Under de antisemitiska kravallerna i september 1838 attackeras flera ansedda medlemmar i församlingen. På en enda kväll krossas 47 fönsterrutor. Rechas hem är en av de bostäder som attackeras. I tidningarna förundras man över hur man kunnat angripa änkefru Michaelson: ”ett äldre fruntimmer, så allmänt respekterad, att hon troligen ej har en enda ovän, och utom sin enskilda umgängeskrets endast känd för sin gifmildhet och välgörenhet emot fattiga”.
Foto: Porträtt av Recha Michaelsson, av Olof Johan Södermark / Judiska museet
Om Kvinnans Plats
I Kvinnohistoriskas poddserie Kvinnans Plats hör du berättelser från förr där inbjudna historiker och forskare berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden – knutna till platser.
Om avsnittet
I avsnittet hör du radiojournalisten Marcel Pacheco intervjua Yael Fried, intendent vid Judiska museet som berättar om Recha Michaelson, Själagårdsgatan 19 och om det svenska mottagandet av judarna och deras levnadsförhållanden i Stockholm under 1800-talet. Den här berättelsen är framtagen i samarbete med Judiska museet. Producerad av Soundtelling.
Kvinnohistoriska
Kvinnohistoriska är ett innovativt museum som verkar i de offentliga och digitala rummen – utan egen permanent byggnad. De tillgängliggör forskning om kvinnors villkor i historiska skeenden, och arbetar för att kvinnors historia och historier undersöks, förvärvas, bevaras, förmedlas och synliggörs publikt.
