Stockholms stads första registerkarta är från 1918-1921 och består av 122 blad. Här finns blad 5, som omfattar en del av Frescati på Norra Djurgården. Registerkartan kan verka informationsfattig, men är ett bra hjälpmedel om du vill hitta äldre fastigheter.
Blad 5 innehåller Bergianska trädgården, Naturhistoriska riksmuseet, Ålkistan och en del av Stockholm-Rimbo järnvägs område. Montebello och Ekhagen ligger också här, men namnen står inte på bladet. Fastigheterna har stadsägonummer 3, 4, 5, 22 och 361 (stadsägan 361 har troligen ritats in efter 1921). Kartan redovisar bara mark som ingick i Stockholms stad, området utanför stadsgränsen innehåller därför ingen information. Under rubriken ”Dokument” finns även en äldre kopia av blad 5 där stadsäga 361 inte ingår.
Registerkartan från 1918-1921 upprättades av August Emanuel Påhlman, som också var stadsingenjör i Stockholm. Den innehåller bladnummer: 1, 5-7, 10-12, 15-17, 20-22, 25-28, 30-33, 35-38, 40-59, 61-69, 72-77, 80-87, 90-97, 100-108, 112-118, 120, 122-128, 134-137, 140, 145-148, 152-157, 6545 och 6546. De flesta bladen är i skala 1:2000. Vissa blad har också fått tillägg efter 1921, som ritats dit direkt på originalbladet.
Kartans olika blad visar bland annat stadsgräns, församlingsgränser, fastigheternas gränser, kvartersnamn, tomtnummer och stadsägonummer. Varje fastighet har en unik beteckning – som kallas fastighetsbeteckning – men fastighetsbeteckningar kan ha förändrats över årens lopp. Det kan därför vara svårt att hitta och tolka de äldre fastighetsbeteckningarna, speciellt i förorterna.
Mer om fastighetsbeteckning
En fastighet är ett avgränsat område som utgör fast egendom, alltså en bestämd bit mark som någon äger. Fastigheterna i kartan har olika beteckning beroende på om de räknades som tomter eller stadsägor. Tomter ligger i namngivna kvarter och har understrukna tomtnummer. Stadsägorna har bara markerats med ett nummer som saknar understreck.
Tomternas fastighetsbeteckning består av kvartersnamnet och tomtnumret, som ”Hästen 7”, vilket är vanligast idag. Fastighetsbeteckning för stadsägor bestod oftast av ett stadsägornummer och ett traktnamn, till exempel ”Stadsägan nr 107 i Bromma (Bällsta huvudgård)” eller ”Brännkyrka stadsäga 2885”. Ibland betecknas stadsägor bara med ett gårdsnamn eller med ordet stadsäga och numret. Stadsäga förkortas ofta ”Stg”.
