Föreningen kvinnolistan arbetade för att öka den kvinnliga representationen i riksdag, stads- och kommunfullmäktige. Tanken var att föreningen skulle presentera sin egen lista med kvinnliga kandidater inför varje val. Föreningen startade under 1920-talets andra hälft, några år efter införandet av allmän och lika rösträtt. Föreningen var kritisk till det fåtaliga antalet kvinnor på riksdags- eller stadsfullmäktigeposter.

1920-talet var även präglat av stor arbetslöshet i Sverige. Detta gjorde att kvinnornas plats på arbetsmarknaden ifrågasattes. Kvinnors rätt att förvärvsarbeta blev också frågor som föreningen engagerade sig i.

I programmet listar föreningen sina mål:

1. Ingen begränsning av kvinnors rätt till arbete.

2. Rättvisa åt kvinnorna inom sociallagstiftningens olika grenar, såsom lösdrivarlagen, lagen om allmän pensionsförsäkring, sjuk- och moderskapsförsäkring.

3. Behörighetslagens fulla tillämpande.

4. Lika-lönsprincipen fullt genomförd.

5. Familjeförsörjningsprincipens skiljande från lönesystemet. Tillgodoseende på annan väg av familjens berättigade krav.