På 1730-talet fanns en starkt kyrkokritisk rörelse i Stockholm. Många stockholmare blev delaktiga i den pietistika väckelserörelsen som förnekade behovet av prästerskap och kyrkliga ceremonier som nödvändiga medel för att nå saligheten. Stadens kyrkliga överstyrelse, Konsistorium, även kallad Domkapitlet, hade ett ständigt jobb med att försöka få dessa religiösa fritänkare att återvända till statsreligionen. Några av de ”irrläriga” sattes i fängelse för sin tros skull.
Det här är en av punkterna i protokollet från Konsistoriums möte den 19 juni 1734. Kyrkoherden Michael Hermonius berättar här om hur några kyrkokritiska personer förrättat en begravning utan kyrkans eller någon prästs inblandning. Den begravde är en man kallad Lindgren, en person som Hermonius hade träffat alldeles nyligen och diskuterat religiösa frågor med.
Protokollet renskrivet:
"Berättade Hr: Kyrkoherden Hermonius, at sedan han fått weta det Lindgren blifwit död, har han skickat klockaren til Bergström, at förnimma huru de sedan betedt sig med honom: klockaren hade ej råkat Bergström, utan inhämtat af hans hustru, det Lindgren blifwit död om aftonen och följande morgon bittida borttburen och begrafwen på diurgården i båtsmans kyrkogården. Uppå förfrågan, hwem honom borttburit, hade han fått til swars, at folcket deri gården giordt det och när han begärt weta, hwilken präst jordfäst honom, har han förenummit, at de icke haft någon Präst med sig. Hr Kyrkoherden wille til nästa session gifwa skriftelig berättelse om Lindgrens utlåtelser, då han kort för des död besökte honom, wid det tillfället när han tillika med Hr Kyrkoherden Eckman talade med Ericssönerne. Och som kyrkoherden Prochæus gaf wid handen, at en Ericssönernes kamerad, wid namn Cygnell, warit ibland dem som borttburit Lindgren, resolverades at han tillika med Bergström skulle upkallas til nästa session."
