Emil Norlander, journalist, författare och revykung, föddes 1865 och bodde i flera år på Klara Norra Kyrkogata 14-16. Han berättar här sina barndomsminnen och det är både lek och ganska mycket bus och bråk vi får ta del av. Gårdens många barn vistades till exempel lika mycket uppe på taken som nere på marken. Det är lätt att förstå varifrån han hämtade sin inspiration till sin bästsäljande bok Anderssonskans Kalle. 7 sidor.
Hur ruskigt det hela dock förefaller den förbipasserande, var egendomen med sina två väldiga gårdar ett verkligt Eldorado för barnen inom densamma. Vilka möjligheter funnos inte här att leka kurragömma, "rymmare och fasttagare”, vilka utrymmen, när det arrangerades slagsmål mellan vita och indianer och så, det bästa av allt, ingen kitslig portvakt, ja, ingen som helst med skyldighet att hålla ordning. Vi fingo rasa som riktiga vilddjur på de stora gårdsflaken och blev någon gesäll på en av husets många olika verkstäder förargad samt skulle söka tukta oss, var hela svärmen av ungar vips över på nästa gård och i värsta fall ut på gatan, upp mot Klara kyrkogård.
Utdrag ur Stockholmsgillet 1919-1924 : några minnesblad ur Stockholms stads och Stockholms-Gillets historia. – 1924. – S. 51-57
