Första sidan av den handskrivna redogörelsen för barnens skolgång i Nikolai lägre Apologistskola och Elementarläroverk i Gamla stan år 1842.
Första sidan av den handskrivna redogörelsen för barnens skolgång i Nikolai lägre Apologistskola och Elementarläroverk i Gamla stan.
Text

Gå i skola eller arbeta - 1843

Utbildning förekom i början bara för de barn som med tiden skulle bli ledande i riket — alltså adeln. Under 1600-talet beslutade myndigheterna att fler barn skulle gå i skola för att lära sig att läsa och skriva, men också för att få bort de många tiggande barnen från Stockholms gator.

Det tog lång tid för intentionerna att bli verklighet. Först under 1700-talet växte skolverksamheter långsamt fram. I anteckningar från skolorna kan man se att barnen inte gick i där någon längre tid, ett till tre år ansågs som en normal skoltid.

När Nikolai lägre Apologistskola och Elementarläroverk i Gamla stan redogjorde för barnens skolgång 1842 i en skrivelse till Skolrevisionen så berättar man om pojkar som tas ur skolan efter bara någon termin för att börja arbeta, och om föräldrar och barn som inte bryr sig om att barnen får anmärkningar i skolan.

Så här lyder en del av den långa skrivelsen som skickades till Skolrevisionen den 13 juni 1843:

”Läsåret 1842

Till Revisionen öfver Rikets Elementar Läroverk år 1843!

Om Nikolai lägre Apologistskolas tillstånd aflemnas härmedelst den i Kogl. Skolordningen påbudna berättelse:

1o Läroämnena hafva, såvitt möjligt varit, på det sätt och i den ordning Skolordningen utstakar, blifvit föredragna. Men då den lägre Apologistskolans Rektorsklass motsvarar både Andra och Rektorsklassen i den högre, och då lärjungarne ofta efter en och annan termins vistande derstädes borttagas, för att i något yrke anställas, så har någon inskränkning af ämnen der befunnits vara nödvändig. Naturkunnigheten har således endast lösligen kunnat hvidröras, samt Algebra och praktisk geometeri endast tidtals, d.v.s. så ofta några lärjungar längre tid qvarstannat, föredragas.

2o Till disciplinens lättare handhafvande blefvo 1830 Journaler, i likhet med Nya Elementarskolans, på försök antagna. De samma fortsattes till år 1838, eller så länge den gjorda kostsamma upplagan räckte. Erfarenheten visade dock, att saken ej af föräldrarna i allmänhet så omfattades, som man väntat; och då barnen, såsom följd deraf, lade föga vigt vid erhållna anmärkningar, så ökades småningom, särdeles i 1a klassen, dessas antal så betydligt, att enligt stadgad beräkningsgrund större delen af ungdomen bort försättas i strykklassen och således vid hvarje ny förseelse vara aga underkastad. Af dessa och flera skäl hafver sedan ofvannämnde tid, med Prac. Inspectors goda minne, så hopskaffade Journaler icke blifvit förda; och har man trott sig finna sedligheten bland ungdomen derföre icke vara mindre.

….”

Klicka på bilden för att läsa brevet i original.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Anmärkningsbok från Nya Elementarskolan 1889-1896

Anmärkningsbok från Nya Elementarskolan 1889-1896

Stryk i skolan - anmärkningsbok från Nya Elementarskolan1859

Stryk i skolan - anmärkningsbok från Nya Elementarskolan1859

Stryk i skolan – ”warningar för Stryk-klassen” Nya Elementarskolan 1848

Stryk i skolan – ”warningar för Stryk-klassen” Nya Elementarskolan 1848