(texten kommer från en skylt som finns uppsatt vid fornlämningen)
Skålgropar förekommer på större stenar eller hällar som små utmejslade skålformiga gropar från bronsåldern (1500-500 f kr). Skålgroparna tolkas som offergropar.
Dessa utgör den vanligaste formen av hällristningar i Sverige. Skålgroparna kan också finnas tillsammans med figurristningar som skepp, människofigurer, solhjul och fotsulor. Det kan förekomma allt ifrån en grop till flera hundra på en sten eller häll. Intilliggande häll har på ovansidan 13 skålgropar 3-7 cm i diameter och 0,5-1,5 cm djupa.
Inom Stockholms stad finns ca 20 kända skålgropslokaler. Skålgroparna vid Högalidsparken är tillsammans med en lokal vid Tekniska högskolan de enda som finns inom Stockholms innerstad. Båda dessa upptäcktes i mitten av 1980-talet. Ofta har de legat inom samtida bosättningsområden. Här vid Högalidsparken har människor stannat till eller vistats redan under bronsåldern. Vid tiden omkring år 0 gick vattnet in till Långholmsgatan nedanför kyrkan.
Skålgropar kallas ibland för älvkvarnar. Man trodde att älvorna malde sin säd i groparna. På 1800-talet var skålgroparna förknippade med övernaturliga krafter. Ända in på 1900-talet berättas om kloka gummor och gubbar som bland annat offrade pengar i skålgroparna. Följ länken till Skålgropstenen i Södra Ängby. Där finns en bild på en Skålgropssten där någon lagt mynt i skålgroparna.
Stockholms stadsmuseums skyltning
Stadsmuseet skyltar i första hand fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla parker och grönområden. Undantagvis skyltas också vissa torp och äldre gårdar.
Ansvaret för skyltarnas skötsel ligger på respektive stadsdel.
