Den antisemitiska bilden använder ett klassiskt, antisemitiskt bildspråk som är nedsättande, påhittat och som framställer judiska karaktärer som osympatiska och något främmande i landet. Karaktärerna i "bildskämtet" har överdrivet stora, krokiga näsor och ögonbryn och bryter på tyska. Under 1870-talet hade många judar i Sverige sina rötter i Tyskland. Mannen bär kippa, den traditionella huvudbonaden för troende, judiska män, och framställs som snål - en gammal antisemitisk fördom om judar. 

Karikatyren föreställer en man och en kvinna som är gifta med varandra. Poängen med "skämtet" är att mannen ska försöka sluta röka genom att sätta hustruns fotografi på sin pipa. Eftersom han inte tycker om henne eller hennes utseende ska fotot få honom att undvika pipan. Mannen säger att han ska sluta röka för att spara pengar. Eftersom det är dåliga ekonomiska tider kan priset på tobak ha gått upp eller så har hans inkomster blivit mindre. Detaljerna i bilden ska alltså signalera för läsaren att de båda karaktärerna är judar och sprida den antisemitiska föreställningen att judar är snåla.

Begreppet antisemitism började användas under 1800-talet för hat mot judar. De antisemitiska bilderna, fördomarna och föreställningarna om judar har aldrig byggt på verkligheten, utan på antisemiternas fantasier och föreställningar om judar. 

På 1870-talet kunde antisemitiska åsikter och fördomar uttryckas okommenterat i Sverige, som i den här karikatyren. Var gränsen går för vad som kan räknas som humor, vad som uppfattas som roligt eller acceptabelt ändras med tiden. I Tyskland använde nazisterna antisemitiska karikatyrer i sin propaganda för att avhumanisera judar och framställa dem som något främmande. Det var ett sätt att bearbeta majoritetsbefolkningen att stöta ut den judiska minoriteten ur samhället. Under slutet av 1900-talet och början av 2000 -talet införde Sverige lagar som skyddar mot diskriminering, till exempel på grund av rasism, och som värnar minoriteters rättigheter i samhället.

Tidningen Söndags-Nisse kom ut mellan 1862 och 1924. Mottot var ”Alla sätt äro bra – utom de tråkiga.”, ett citat av den franske 1700-talsfilosofen Voltaire.

I tidningen förekom skämtteckningar med tillhörande text, ungefär som i 1900-talets tecknade serier. I Söndags-Nisse var det oftast bara en bild i skämtet. Ett urval av Söndags-Nisses bildskämt finns i Stockholmskällan. 

I Söndags-Nisse fanns även humoristiska kåserier, notiser och krönikor som kommenterade de dagsaktuella händelserna. Tidningen drev inte bara med kung och regering utan även med kvinnor och män ur alla samhällsklasser.

1878 hade Söndags-Nisse sitt kontor på Västerlånggatan 60, i kvarteret Typhon. Tidningen som bilden publicerades i finns i Kungliga Bibliotekets samlingar.

Bilden har försetts med en vattenstämpel som en markering att inte okommenterat sprida antisemitskt bildmaterial vidare.