Karikatyren föreställer en man och en kvinna som är gifta med varandra. Poängen med "skämtet" är att mannen ska försöka sluta röka genom att sätta sin frus fotografi på sin pipa. Eftersom han inte tycker om henne eller hennes utseende ska fotot få honom att undvika pipan. Mannen säger att han ska sluta röka för att spara pengar. Eftersom det är dåliga ekonomiska tider kan priset på tobak ha gått upp eller så har hans inkomster blivit mindre. Läsningen av bilden i kombination med texten ska alltså bli att de båda karaktärerna är judar och sprida den gamla, antisemitiska föreställningen att judar är snåla.

Bilden är gjord för att håna judar. Den bygger på falska och påhittade fördomar som framställer judiska karaktärer som osympatiska och främmande i landet. Karaktärerna i "bildskämtet" har överdrivet stora, krokiga näsor och ögonbryn och bryter på tyska. Under 1870-talet hade många judar i Sverige sina rötter i Tyskland. Mannen bär kippa, den traditionella huvudbonaden för troende, judiska män. 

På 1870-talet kunde man sprida antisemitiska åsikter och fördomar öppet i Sverige, som i den här karikatyren. Var gränsen går för vad som kan räknas som humor, vad som uppfattas som roligt eller acceptabelt ändras med tiden. I Tyskland använde nazisterna antisemitiska karikatyrer i sin propaganda för att avhumanisera judar och framställa dem som något främmande.

Tidningen Söndags-Nisse kom ut mellan 1862 och 1924. Mottot var ”Alla sätt äro bra – utom de tråkiga.”, ett citat av den franske 1700-talsfilosofen Voltaire.

I tidningen förekom skämtteckningar med tillhörande text, ungefär som i 1900-talets tecknade serier. I Söndags-Nisse var det oftast bara en bild i skämtet. Ett urval av Söndags-Nisses bildskämt finns i Stockholmskällan. 

I Söndags-Nisse fanns även humoristiska kåserier, notiser och krönikor som kommenterade de dagsaktuella händelserna. Tidningen drev inte bara med kung och regering utan även med kvinnor och män ur alla samhällsklasser.

1878 hade Söndags-Nisse sitt kontor på Västerlånggatan 60, i kvarteret Typhon. Tidningen som bilden publicerades i finns i Kungliga Bibliotekets samlingar.

Bilden har försetts med en vattenstämpel som en markering att inte okommenterat sprida antisemitskt bildmaterial vidare.