Tre bokomslag på ljus bakgrund
Omslag till böckerna "Ängeln vid din sida" av Rita Simu, "Att känna igen ett ansikte" av Åsa Nordén och "Berättelsen om Esmara" av Petra Östergren, Stockholms stadsbibliotek.

Tornedalsk historia i Stockholm

Tornedalingar med kväner och lantalaiset är en av Sveriges fem nationella minoriteter, och språket meänkieli är ett av de fem minoritetsspråken. De svenskspråkiga myndigheterna har inte sparat historiskt källmaterial i arkiv och museer som berättar om tornedalingars, kväners och lantalaisets historia i Stockholm, trots deras långa historia i staden.

Tornedalingar är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Begreppet tornedalingar används vanligtvis om människor som talar meänkieli, som bor i eller som har kulturell anknytning till Tornedalen. Hit hör också de som identifierar sig på kväner eller lantalaiset. Meänkieli betyder ”vårt språk” på svenska, och är ett av Sveriges erkända minoritetsspråk sedan år 2000.

Det finns en lång tornedalsk historia i Stockholm. Under 600 år var Sverige och Finland ett rike, där hela Tornedalen ingick. Sedan 1809 är området delat i en svensk och en finsk del. Tornedalen ligger på gränsen mellan Sverige och Finland idag, längs Torne och Muonio älvar. Meänkieli, finska och samiska har genom historien varit de dominerande språken i området. Människor från alla delar av landet har rest eller flyttat till huvudstaden under historien, naturligtvis också tornedalingar, kväner och lantalaiset.

1982 bildades föreningen Tornedalingar i Stockholm. Föreningen är en lokalavdelning inom Svenska Tornedalingars Riksförbund, STR-T, som bildades året innan.

Brist på källmaterial i arkiv och samlingar i Stockholm

I arkiven och i museernas samlingar i Stockholm finns tyvärr väldigt lite historiskt källmaterial som handlar om tornedalsk kultur, om meänkieli eller om tornedalingar, kväner och lantalaiset.

Begreppet meänkieli började användas under andra delen av 1900-talet. Tidigare kallades språket tornedalsfinska, by-finska eller bara finska. I historien verkar det svenskspråkiga majoritetssamhället inte ha gjort någon skillnad på meänkieli och finska, eller på finnar och tornedalingar, kväner eller lantalaiset. Därför kan uppgifter om meänkieli och tornedalsk historia i arkiven stå som finsk och finskspråkig, fast det är fel. 

Förtryck och diskriminering hotar kulturen och språket

Svenska myndigheter har genom historien utsatt tornedalingar, kväner och lantalaiset för hårdför försvenskningspolitik som hotat meänkieli och den tornedalska kulturen. Under 1900-talet placerades till exempel tornedalska barn i arbetsstugor med skola och praktiskt arbete. Det var en sorts internatskolor där barnen bodde under större delen av året utan sin familj. I arbetsstugorna och i skolan fick barnen bara prata svenska.

Biblioteket tipsar: Litteratur om Tornedalen

Uppdaterad