I denna skrift berättar språkforskaren Constanze Ackemann-Boström om det nationella minoritetsspråket meänkieli. Språket hör till den finsk-ugriska språkfamiljen.
Termen meän kieli (vårt språk) etablerades under andra delen av 1900-talet. Meänkieli är ett namn för det som tidigare kallats tornedalsfinska, finska, och by-finska, och erkändes som ett minoritetsspråk år 2000. Många som talar eller förstår meänkieli i Sverige idag identifierar sig som tornedalingar, medan en del ser sig som kväner, lantalaiset eller malmfältsbor, beroende på var man har sina regionala rötter.
I skriften berättas om språkets historia, utbredning och användning idag. Den tar även upp begrepp som språkideologi - som handlar om idéer och värderingar kring språkets sociala och kulturella betydelse - och språkrevitalisering - som handlar om att återuppväcka ett hotat språk, och få det att talas av fler.
Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är sedan år 2000 Sveriges nationella minoriteter. Samer är även Sveriges urfolk. Denna skrift inom serien Stockholmia essä är tillkommen inom ett projekt på Stadsmuseet i Stockholm.
