Straffen var grymmast på 1600-talet
Under 1500- och 1600-talen var rättsskipningen brutal – värre än under medeltiden. Många av de straff som brottslingar dömdes till var oacceptabla enligt dagens svenska värderingar. Till exempel kunde brottslingar dömas till dödsstraff, kroppsstraff, skamstraff och fredlöshet.
Kroppsstraff innebar exempelvis prygel, alltså misshandel, eller stympning där den dömde fick en kroppsdel avhuggen. Skamstraff handlade om att förnedra den som blivit dömd för ett brott, till exempel genom att låsa fast personen vid skampålen. Där kunde alla i staden gå förbi och skratta åt eller spotta på den som satt där. Den som dömdes till fredlöshet fick leva, men det var tillåtet för vem som helst att misshandla eller döda honom eller henne.
Medeltidens straff liknar våra egna
Många tror att straffen och rättsväsendet var väldigt grymt under medeltiden, men för de flesta brotten var böter det vanligaste straffet. Böter är det vanligaste straffet idag också. Under medeltiden ville rätten, som domstolen kallades, att parterna skulle nå förlikning. De som var osams skulle helst kompromissa och komma överens.
Domarna och straffen var ofta mindre stränga än det som stod i lagen under medeltiden. Till exempel kunde en person som var fattig dömas till lägre böter.
Från och med 1700-talet har straffen gått i en mildare riktning igen. Upplysningens idéer handlade bland annat om att utbilda människor istället för att skrämma dem genom hemska straff. I 1832 års lag togs alla kroppsstraff utom dödsstraffet bort. Den sista dödsdömda personen avrättades i Sverige 1910 och dödsstraff i fredstid avskaffades 1921. Dödsstraffet avskaffades helt i Sverige 1973.