Historiebruk på gator och torg: Från Karl XII till Alfons Åberg

Våra gator och torg är öppna för alla. De fungerar som stadens skyltfönster ungefär. Deras namn är valda med omsorg. Så varför heter de som de gör, tror du?

I slutet av 1800-talet reste vi en staty av Karl XII i Kungsträdgården. I mitten av 1900-talet döptes alla gator, torg och parker i Fruängen efter berömda kvinnor. Och i vår egen tid har Pippi Långstrump och Alfons Åberg lånat ut sina namn till nya gator i Bromma. Vilken historia vill vi lyfta fram med namnen på våra offentliga platser?

Till dig som är lärare

Lektionsförslag i historia, gymnasiet

I den här uppgiften tränar eleverna:

  • historisk referensram
  • historiska begrepp 
  • historiebruk

Kopiera texten och länkarna till ett word-dokument om du vill redigera lektionen. Låt eleverna resonera och besvara frågorna under din ledning, i helklass eller i grupper. 

Uppgiften kan också byggas ut med konst- och arkitekturhistoria för att skapa ett större arbetsområde.

Fler lektionsförslag

Här hittar du alla Stockholmskällans lektionsförslag för gymnasiet.

Uppgift 1 - Östermalm

Östermalm hette Ladugårdslandet fram till 1885. Innan dess var den här delen av Stockholm nämligen landsbygd. Under slutet av 1800-talet förvandlades området till en rik stadsdel med påkostade stenhus för byggherrar, ämbetsmän och förmögna personer.

Jämför kartor

Gå till Jämför kartor.

  1. Se hur Östermalm växte fram omkring sekelskiftet 1900. Jämför kartorna från 1863, 1885, 1899 och 1913.
    - Vad heter boulevarderna, paradgatorna och platserna?

  2. De som bestämde namnen på Östermalms nya gator hämtade inspiration från historien.
    - Vilka gemensamma teman har platsnamnen på Östermalm, tycker du?
    - Vilken del av den svenska historien anspelar exempelvis Narvavägen, Lützengatan och Bältgatan på?
    - Vad säger namnen om historiesynen vid sekelskiftet 1900? Vilken del av historien vill de som valt namnen berätta, tror du? Varför har de valt de här namnen?

Källmaterial om Östermalm

Uppgift 2 - Fruängen

Fruängen är en stadsdel i södra Stockholm som byggdes under 1950- och 60-talen. När tunnelbanan byggdes ut skapade staden nya samhällen och förorter enligt ABC-modellen: I förorten skulle invånarna Arbeta, Bo och kunna handla eller göra ärenden i stadsdelens Centrum.

Gå till Jämför kartor.

  1. Studera Fruängen i södra Stockholm på kartan Idag. Vad heter gatorna, torgen och parkerna?

  2. De som bestämde namnen på gatorna i Fruängen hämtade inspiration från historien.
    - Vilka gemensamma teman har platsnamnen i Fruängen, tycker du?
    - Vad säger namnen om historiesynen under andra halvan av 1900-talet? Vilken del av historien vill de som valt namnen berätta, tror du? Varför har de valt de här namnen?

Källmaterial om Fruängen

Uppgift 3 - Hemma hos Alfons och Pippi

I Annedal,  mellan Mariehäll och Sunbyberg, ligger några kvarter där gatorna har fått namn efter kända sagofigurer.

Titta på kartan Idag.

  1. Hitta gatorna med namn efter sagofigurer på kartan, i Annedal längs Bällstaån, och mellan Mariehäll och Sundbyberg. 
    - Skriv ned alla gator som fått namn efter sagofigurer. 
    - När fick de här gatorna sina namn, tror du?

  2. Hur tror du att människorna som döpt gatorna i Annedal har tänkt? 
    - Vilken del av historien vill de som valt namnen berätta, tror du? Varför har de valt de här namnen?

Flygfoto över dagens Annedal, 1980

Flygfotot visar hur Annedal såg ut innan Alfons Åbergs gata fanns. Fotot är hämtat ur Industrimiljöer i Stockholm, Stockholms stadsmuseum 1981. I bildens nederkant syns Bällstaån och i överkant går Bällstavägen. Foto: Ingvar Lundkvist.

Källmaterial om Annedal, hemma hos Alfons och Pippi

Uppdaterad