Sverige och slaveriet
I Sverige förbjöds träldomen 1335, men när Sverige övertog kolonin S:t Barthélemy på 1700-talet fortsatte slaveriet och slavhandeln på ön. I den här lektionen använder eleverna fyra källor som på olika sätt berättar om Sveriges delaktighet i slavhandeln.
Lärarhandledning för:
Till dig som är lärare
Träldomen var en form av slaveri i Sverige under vikingatid och tidig medeltid. Det förbjöds enligt lag 1335. Då var det redan förbjudet för en kristen att äga kristna trälar. Trots slaveriets avskaffande i Sverige förekom ändå att svenska medborgare ägde eller hade köpt andra människor som sin egendom under 1700- och 1800-talet.
I det här lektionsförslaget ingår en källa som berättar om slaven Tom Dumper, som köptes av en svensk handelsman i Indien, där slaveriet var tillåtet, och som senare kom till Sverige med honom. När Sverige 1784 tog över den franska kolonin S:t Barthélemy var slaveri tillåtet där, och fortsatte att vara det fram till 1847 när det slutgilitgt förbjöds av den svenska riksdagen.
Fyra källor berättar om slaveriet på olika sätt
- Skrivelse från 1776 till kyrkans konsistorium, nuvarande domkapitlet, om att döpa slaven Tom Dumper.
- Brev från 1789 från två köpmän på S:t Barthélemy som klagar på orättvis behandling, trots att de följt reglerna och bland annat ställt upp med slavarbetskraft till den svenske guvernören.
- Kunglig förordning från 1830 som belägger deltagande slavhandel med dödsstraff.
- Broschyr från 2004 om S:t Barthelémys historia under den svenska kolonialtiden 1784-1878. Texten bygger på flera olika källor.
Observera att N-ordet används i det historiska materialet för att benämna svarta eller mörkhyade personer och slavar. Gör helst eleverna uppmärksamma på detta. I historisk tid användes ordet inte nödvändigtvis som ett uttryck för rasism på samma sätt som är fallet idag, så det går att föra en diskussion i klassen om historisk empati i samband med detta, utan att för den skull göra avsteg från dagens nolltolerans mot att använda det i nutida kontext.
I skrivelsen till kyrkan från 1776 står en namngiven slav i centrum, och där frågan om hur hans dop ska hanteras avslöjar sin tids gränsdragningar och normer.
I brevet från de båda köpmännen på S:t Barthélemy från 1789 skymtar slaveriet bara förbi, som ett faktum i bakgrunden.
Lagtexten från 1830 berättar dels att slavhandel fortfarande förekom, men också att det anses vara ett så allvarligt problem att det belades med dödsstraff att delta. Det lagen inte säger något om är att det var fortsatt tillåtet att äga slavar på S:t Barthélemy ända till 1847, och att svenska staten då friköpte många av de kvarvarande slavarna för att kompensera slavägarna för deras ekonomiska förlust.
Broschyren från 2004 slutligen, är en sekundärkälla som förvisso delvis bygger på redovisade förstahandskällor. Här nämns slaveriet under den svenska kolonialtiden i ett kortare avsnitt.
Källkritik och värdering av källorna
I uppgiften ska eleverna först göra en källkritisk analys av de fyra källorna. Utifrån de fyra kriterierna äkthet, närhet, beroende och tendens reflektera över vem som författat källorna, i vilket syfte källorna tillkommit och om de är att betrakta som sakliga och trovärdiga.
Därefter ska eleverna värdera källornas användbarhet för att undersöka historien. I uppgiften ingår att rangordna de fyra källorna efter deras användbarhet för att beskriva exempelvis:
- Sveriges roll i slaveriet
- slaveriets historia i Sverige
- synen på slaveri under 1700- och 1800-talet
Det är förstås en möjlighet att välja flera av frågeställningarna för att se om eleverna gör samma rangordning.
Uppgifterna kan genomföras enskilt, i par eller mindre grupper. Avsluta gärna med gemensam runda i klassrummet - alla i klassen gör garanterat inte samma värdering av källornas användbarhet.
