Även svenska köpmän och ägare till de stora handelsbåtarna var delaktiga i den slavhandel som förekom på 1600-, 1700- och 1800-talet. Det rörde sig då om att man deltog i den transatlantiska slavhandeln där afrikaner hämtades från Västafrika för att föras till plantagerna i Karibien och Amerika. Sverige hade ju en egen koloni, S:t Barthélemy i Karibien. Där bodde många ofria slavar. Till slut så pressades Sverige hårt av de andra länderna att förbjuda slaveriet. De så kallade abolitionisterna var många och bidrog till att opinionen svängde till förmån att förbjuda slaveriet. I Sverige skedde det stegvis, här i detta dokument kan vi se att de styrande införde nolltolerans mot svensk inblandning i denna smutsiga hantering genom att införa dödstraff. Hur såg det ut i de övriga europeiska länderna vid denna tid? I Nordamerika? 

I förordningens text används n-ordet. Under 1800-talet var det vanligt, och inte nödvändigtvis nedsättande på samma sätt som det är idag.

En förordning är regler som regeringen bestämmer och kan användas som ett sätt att förtydliga en lag på ett mer detaljerat sätt.