Gustav Adolph De la Gardie är en intressant person. Delvis för att han tillhör den berömda släkten De la Gardie. En släkt som kom att spela en stor roll i stormaktstidens Sverige. Till exempel hans far, Magnus Gabriel, som var en berömd politiker.
Här får vi möta Gustav Adolph De la Gardie när hans liv återberättas av en präst vid hans begravning. De kallas likpredikningar och var ganska vanliga vid begravningar på 1600-1800-talen. Det var oftast de rikaste personerna som fick sina likpredikningar tryckta efteråt som ett minne till begravningsbesökarna.
Eftersom Gustav Adolph var adelsman och hade nära förbindelser med kungen och hovet är den mycket påkostad; först en lång predikan, sedan en livsberättelse (Personalia), därefter en lång uppsats på latin och flera dikter på främmande språk. Allt detta säger oss vilken betydelsefull person han hade varit. På framsidan kan vi läsa att begravningen ägde rum i närvaro av självaste kungen.
I delen Personalia får vi veta lite mera om Gustav Adolph De la Gardie. Den äldre nysvenskan gör att det blir svårt för oss att förstå. Dessutom gör den allvarliga stunden, en begravning, att språket blir mycket högtidligt. Men man kan ändå få en uppfattning om hans liv: han föddes 1647. Han studerade i Uppsala och verkar att ha varit en duktig universitetsstudent. Sedan reste han ut i Europa för att lära känna olika kulturer och för att lära sig språk. Det var vanligt att söner till adelsmän gjorde sådana resor; de skulle lära sig hur man uppförde sig, knyta viktiga kontakter och besöka berömda platser. Dessa resor tog ofta flera år. De kallas "grand tour". Det är franska och betyder ungefär "stor resa".
Kungen ger senare Gustav Adolph flera viktiga politiska uppdrag både i Sverige och utomlands. Ett viktigt uppdrag är 1672 när han ska försöka få fred mellan Holland och Frankrike. De låg i krig med varandra. Sverige var indraget också.
Hela tiden verkar han ha plågats av svåra sjukdomar - därför åker han till olika kurorter för att "dricka brunn". Man trodde förr att källvatten kunde bota sjukdomar. Hade han familj? Han gifte sig med Elisabeth Oxenstierna men fick inga barn.
När man hör namnet De la Gardie så tänker man kanske på palatset Makalös som byggdes av Gustav Adolphs farfar. Det låg vid Kungsträdgården och det var mycket pampigt. Där bodde Gustav Adolph som barn. Kanske även som vuxen. Det brann ned 1825.
Titta i de olika delarna av likpredikningen. Läs begravningsdikterna. Avsnittet Personalia finns i modern avskrift. Gustav Adolph De la Gardie beskrivs mycket positivt. Hur gör vi idag? Lämnar en död person efter sig något som kan jämföras med denna likpredikan efter att den är begravd?
137 sidor. Delvis frakturstil.
Delar av skriften finns här tillgänglig både i original och som modern avskrift.
Texten är delvis på tyska.
Thet hälsosamste rådet i lijfstijden christeligen fattat, på döds-sängen saligen practicerat, i döden berömligen effter lemnat, aff then hög-wälbohrne grefven, frijherren och herren, herr Gustav Adolph De la Gardie ... Anno 1695 den 20 october...
Om du använder en text som källa ska du alltid ange vem som skrivit texten. Om det är en arkivhandling ska du ange var (i vilket arkiv) originaltexten finns. Om det är en bok eller artikel ska du ange utgivare och år om informationen finns tillgänglig.
Författare
Vultejus, Johannes (1639-1700)
Skapad
1695
Utgiven av
tryckt uti kongl. booktryckeriet, hoos sal. Wankkijfs änckia
Objekt-ID
Stadsmuseet i Stockholm
-
Har du frågor om texten ska du kontakta det arkiv, museum eller bibliotek där originaltexten finns. Ange länken till textens sida i Stockholmskällan så är det lättare för dem att hjälpa dig vidare.
Stadsmuseet i Stockholm
CC-BY
Du får använda materialet fritt om du anger upphov (fotograf, författare, konstnär). Mer om Creative Commons licenser
Mer i Stockholmskällan
Relaterade poster och teman
Uppdaterad