Vid fyra års ålder förlorade Isaac Uggla sin mor. Hon dog 1753 på gäldstugan i Stockholm. Där hade hon suttit arresterad för obetalda skulder. Hans fader var en avliden sjöman. Efter moderns död placerades han av politikollegiet först hos en hustru med namnet Silverskog. Och mellan den 4 oktober 1754 och den 12 april 1755 bodde han på Politikollegiets barnhus vid Danviken. Från och med våren 1755 blev hans hemvist Stora Barnhuset. Genom ett protokoll från ett sammanträde med barnhusdirektionen den 5 augusti 1756, får vi veta att pojken Uggla var besvärad av bråck. Man bestämde att stadsfältskären Salomon Schutzer skulle besiktiga pojken och undersöka om han "i möjligaste måtto må kunna ifrån denna sjukdom hjälpas". Om något hände är emellertid osäkert. Ett och ett halvt år senare upprepades nämligen begäran om bot för Uggla. Någon gång under 1762 skrevs Isaac Uggla ut från barnhuset. Anteckningen om hans placering finns inte bevarad. Sju år efter utskrivningen arbetade han som lärling hos bagaren Johan Simmerström, på Gamla Kungsholmsbrogatan i Klara. Arbetsstyrkan uppgick där till tre gesäller, tre lär-lingar, tre bodhustrur, en piga och en dräng. Isaac Uggla var då 20 år. På senhösten 1772 gifte han sig med en flicka vid namn Anna Catharina Holm. Då hade han redan förlorat sitt lärlingsskap inom bagarämbetet, okänt varför. Om det förlorade lärlingskapet vittnar den ansökan som han lämnade in till magistraten och rådhusrätten den 7 oktober 1772. Där anhåller han om tillstånd att få idka husbak. Ett sådant tillstånd gav rättighet åt en person som inte tillhörde bagarämbetet att mot betalning baka bröd i andras hem. Ugglas ansökan remitterades till ämbets- och byggningskollegiet, vilket i sin tur skickade frågan vidare till bagarämbetet. Processen verkar därefter ha dragit ut på tiden. Vill du veta hur det gick? Klicka på länken "Läs mer om Isaac Uggla".

Utdrag ur Främlingar i vardagen. Liv och pedagogik vid Stora Barnhuset i Stockholm på 1700-talet av Per-Johan Ödman och Mats Hayen (2004).