Text

Barnhuspojken Abraham Granquist, född omkring 1749

Den 26 mars 1756 berövades den sjuåriga pojken Abraham Granquist sin mor och bara några veckor senare, den 12 april, dog hans far, skräddargesällen Jonas Granquist. Vid bouppteckningen den 17 april samma år befanns att familjen hade tillgångar vilka uppsteg till ett värde av 869 daler kopparmynt. Efter avdragna skulder och avgifter erhöll den ende arvingen, Abraham, ett arv på 552 daler kopparmynt. Pojken och arvet överlämnades vid samma tillfälle till den av justitiekollegiet förordnade förmyndaren, kanslisten vid kommerskollegium Blechart Lundman. Lundman utsågs officiellt till förmyndare den 6 maj, då han samtidigt erhöll Justitiekollegiets tillåtelse om att få sälja det upptecknade arvet på auktion. Med tanke på arvets storlek är det förvånande att Lundman, bara några veckor efter att han utsetts till förmyndare, lyckades få igenom sin ansökning om intagning på Stora Barnhuset för den föräldralöse pojken. Med över 500 daler kopparmynt skulle man på 1750-talet ha kunnat avlöna en piga i åtminstone åtta år. Det kan inte ha varit Stora barnhusets uppgift att sörja för barn med sådana tillgångar. Fallet tyder på att man inte alltid var så noga med att undersöka barnens ekonomiska ställning vid inskrivningarna. Under Granquist tid på barnhuset växte hans arv med 4 procent per år på ett konto hos justitiekollegiet, under överinseende av Lundman. Processen kan följas i kollegiets protokoll under perioden 1757 t.o.m. 1770, vid vilket sista år Granquist såsom myndig utkvitterade sitt arv. Vill du veta hur det gick senare i livet för Abraham? Klicka på länken "Läs mer om Abraham Granquist".

Utdrag ur Främlingar i vardagen. Liv och pedagogik vid Stora Barnhuset i Stockholm på 1700-talet av Per-Johan Ödman och Mats Hayen (2004).

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

1757 års rulla över barnen vid Stora Barnhuset (senare Allmänna Barnhuset)

1757 års rulla över barnen vid Stora Barnhuset (senare Allmänna Barnhuset)