Kistastenen är en runsten som står norr om Kistagårdsparken på Kista alléväg. Den cirka 1,4 meter höga stenen ristades, eller knackades, någon gång under 1000-talet.

Runstenen har vackra runslingor där det står att syskonen Sigvid och Jovurfrid reser stenen till minnet av sina föräldrar. Dottern Jovurfrids namn är tillagt i textens slut. Hennes namn står i nominativ. Där ett kasus som berättar om vem eller vad som utför handlingen, vilket visar att hon också deltar i resandet av stenen. På stenen finns ett kristet ringkors. Det visar att familjen var kristen.

Den fornnordiska texten:

sihuiþr : lit : reisa : þina stein : eftʀ : faþur · sin · ehuiþ auk · moþu : sna · hulmfriþi : auk : iyfur·firþ

Översatt till nusvenska:

Sigvid lät resa denna sten efter sin fader Egvid och sin moder Holmfrid, och Jovurfrid.

De fornnordiska namnes betydelse

Faderns namn Egvid är ovanligt på runstenar. Det är sammansatt av två ord: eg- från havsguden Ægir ”den fruktade” och -vid som kan betyda skog, träd eller vidsträckt. Namnet tolkas betyda fruktad kämpe i skogen. 

Sonen Sigvids namn var ett vanligt fornnordisk namn. Det är sammansatt av orden seger och träd och kan betyda segerträd. 2026 fanns det sex personer som har det som tilltalsnamn.

Dotterns Jovurfrids namn var däremot redan under vikingatiden ovanligt. I namnet finns ordet frid som kommer från skön och älskad. Idag är Jovurfrid ett mansnamn som 2026 bars av 130 personer men när stenen ristades var det ett kvinnonamn.

Mammans namn Holmfrid är sammansatt av orden holme och frid och tolkas betyda den vackra på ön.

Stenen stod tidigare på en annan, nu okänd, plats.

Fotot togs 1933 av H. Faith-Ell och finns i Stadsmuseets samlingar: graark_10071123.