Året är 1833. Knut August Almgren har just öppnat sidenväveriet på Södermalm i Stockholm, och den industriella revolutionen har ännu inte tagit fart i Sverige. Bakom vävstolarna satt nästan uteslutande kvinnor. Men från början hade det varit männens plats. Hur kom det sig att textilindustrin blev ett kvinnoyrke? Och går det att sätta ord på det rytmiska unika bandet mellan väverska och vävstol?
Som mest var hela 196 vävstolar igång samtidigt. Efter det följde kriser i industrin som drabbade tiotusentals kvinnor i Sverige – och ledde till att K. A. Almgren sidenväveri & museum är det enda aktiva sidenväveriet i Sverige i dag. Följ med när vi gläntar på dörren till K. A. Almgren sidenväveri & museum och färdas genom historien tillsammans med kvinnorna som arbetade där.
Textilindustrin förändras – men kvinnornas arbetsvillkor förblir svåra
Historiskt har arbetsvillkoren för industriarbetande kvinnor varit svåra i Sverige. Kampen behövde ibland föras i egna separatistiska fackföreningar för att kvinnors specifika villkor och utmaningar skulle få utrymme. När arbetsvillkoren och lönerna efter lång kamp äntligen förbättrades i Sverige ledde det till att textilproduktionen flyttade till länder där liknande förbättringar för arbetare inte skett. Där domineras textilindustriarbetandet än i dag av kvinnor.
Dagens höga efterfrågan skapar sämre villkor
Samtidigt som textilindustrin bidragit till att kvinnor fått arbetstillfällen och en möjlighet att i högre grad försörja sig själva så tvingas dom ofta också arbeta under fruktansvärda arbetsvillkor – både historiskt och i dag. Den globala höga efterfrågan på billiga kläder och andra textilier pressar priserna – och lönerna. Det här är en fråga som många organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, arbetares och kvinnors rättigheter och hållbarhet kämpar med att lyfta.
Om Kvinnans Plats
I Kvinnohistoriskas poddserie Kvinnans Plats hör du berättelser från förr där inbjudna historiker och forskare berättar om kvinnors vanliga och ovanliga livsöden – knutna till platser.
Om avsnittet
I avsnittet hör du Marcel Pacheco intervjua historikern Karin Carlsson, väverskan Kristina Lundin och historikern och museichefen för K. A. Almgren sidenväveri & museum, Anna Hedtjärn Wester. Karin Carlsson har gjort research till K. A. Almgrens sidenväveri & museums nya basutställning, hon har bland annat intervjuat sidenväverskor och analyserat tidigare obeforskat arkivmaterial. Den här berättelsen är framtagen i samarbete med K. A. Almgren sidenväveri & museum. Producerad av Soundtelling. Exekutiv producent Tove Leffler.
Kvinnohistoriska
Kvinnohistoriska är ett innovativt museum som verkar i de offentliga och digitala rummen – utan egen permanent byggnad. De tillgängliggör forskning om kvinnors villkor i historiska skeenden, och arbetar för att kvinnors historia och historier undersöks, förvärvas, bevaras, förmedlas och synliggörs publikt.
