Skärholmens centrum invigdes den 8 september 1968. Ett par dagar efter invigningen fick några boende i området komma till tals i en tidningsartikel i Aftonbladet.
Kritiken var hård från många håll och så här lät en av de kritiska rösterna:
”Skärholmen är bra. Men då ska man ha pengar och bara vara intresserad av att handla!”
I artikeln beskrivs Skärholmens centrum som ett av det modernaste i Europa med ”[…] 2 varuhus, 86 butiker, 10 restauranger, 29 serviceinrättningar – varav 4 olika banker och 1 postkontor.” Däremot fanns det bara en bollplan och det saknades en ”storlekplats”, en park och ett bibliotek. ”Den som inte kan betala sig in i centrumanläggningen har med andra ord inga möjligheter till kultur, fritidsaktiviteter och rekreation inom förorten.”
Allt hade satsats på centrum för att visa upp det som nordens största affärscentrum, menade kritikerna, som påpekade bristen på lekplatser och att barnen fick leka i en grusgrop. Och för de äldre ungdomarna fanns inte heller något att göra, menade en 18 årig flicka. En hemmafru som bodde en bit från centrum saknade en närbutik i området, eftersom det tog henne 20 minuter att gå till centrum. En annan boende saknade en matarbuss till tunnelbanan, samt grönområden.
De ansvariga arkitekterna besvarade kritiken i artikeln med att Skärholmen inte var färdigbyggt ännu och att det tvärtemot kritiken skulle bli ett ”människovänligt” område. ”Sociala och kulturella aktiviteter” kommer att finnas framöver, menade arkitekterna.
