En roman om utsatta och sköra människor i 1920-talets Stockholm.
Holger blev som litet barn kidnappad av Sara och växte upp hos henne under svåra förhållanden. Han vet nu att hon inte är hans riktiga mamma. Han besöker henne ändå ofta på Långbro mentalsjukhus där hon är patient. Innerst inne hoppas han fortfarande att hon ska avslöja något mer om hans riktiga familj.
De stökiga barndomsåren har gjort Holger till en otrygg människa som har svårt att lita på andra. Och det går inte att lita på Holger. Det kommer hans flickvän Linet snart att förstå. Hon dras in i Holgers liv fullt av bedrägerier och knarkaffärer – och hans otrohet med Kristina. Men det finns också ljusglimtar i Holgers tillvaro som till exempel kärleken till musiken och mötet med den amerikanske jazzmusikern Jesse.
Både människorna och miljöerna är levande beskrivna och det är lätt att förflytta sig till 1920-talets huvudstad:
Kristina bodde i en vindskupa där Södermannagatan tar slut ovanför Katarinavägen. Lutade man sig tillräckligt långt ut genom hennes fönster kunde man se ut över hela hamninloppet och nedanför skramlade spårvagnarna förbi hela nätterna längs med den tysta rälsens paternosterband i en aldrig avslutad bön. Hon var uppvuxen i ett torp neråt Haninge, det näst yngsta bland nio andra syskon, i en familj där slaget var ett lika vanligt sätt att meddela sig genom som det talade ordet.
De svarta tangenternas planet är en fristående fortsättning på Drivved från Arkadien. 203 sidor.
