Stockholms stads första registerkarta är från 1918-1921 och består av 122 blad samt 5 specialblad. Här finns ett specialblad i skala 1:400 som visar förändrad tomtindelning vid nuvarande Klevgränd på Södermalm. Registerkartan kan verka informationsfattig, men är ett bra hjälpmedel om du vill hitta äldre fastigheter.
Bladet visar ett litet utsnitt ur blad 66 vid kvarteret Prinsen, som ligger vid dåvarande Höga Stigen på Katarinavägens södra sida. Kvarteret Prinsen står i större fetad stil men det finns också äldre kvartersnamn inom parentes, som Höga Stigen Mindre, Höga Stigen Större, Glasbruket Övra och Katarina Kyrkobacke. Längst till höger står en hänvisning till kvarteret Kungen. Under Rubriken ”Dokument” finns även en äldre kopia av specialblad 66;3 att jämföra med. Kopian är hämtad ur ett inbundet band över registerkartan 1918-1921 och där finns även kvarteret Ormen Mindre och Ormen Större utskrivet.
Registerkartan från 1918-1921 upprättades av August Emanuel Påhlman, som också var stadsingenjör i Stockholm. Den innehåller bladnummer: 1, 5-7, 10-12, 15-17, 20-22, 25-28, 30-33, 35-38, 40-59, 61-69, 72-77, 80-87, 90-97, 100-108, 112-118, 120, 122-128, 134-137, 140, 145-148, 152-157, 6545 och 6546 samt fem specialblad (56:1 och 66:1, 64:1, 66:2, 66:3 och 82:1). De flesta bladen är i skala 1:2000. Observera att bladen kan ha fått tillägg efter 1921, som ritats direkt på originalbladet. Dateringen är därför satt från 1918 och fram till året då bladet makulerades (1933).
Kartans olika blad visar bland annat stadsgräns, församlingsgränser, fastigheternas gränser, kvartersnamn, tomtnummer och stadsägonummer. Varje fastighet har en unik beteckning – som kallas fastighetsbeteckning – men fastighetsbeteckningar kan ha förändrats över årens lopp. Det kan därför vara svårt att hitta och tolka de äldre fastighetsbeteckningarna, speciellt i förorterna.
Mer om fastighetsbeteckning
En fastighet är ett avgränsat område som utgör fast egendom, alltså en bestämd bit mark som någon äger. Fastigheterna i kartan har olika beteckning beroende på om de räknades som tomter eller stadsägor. Tomter ligger i namngivna kvarter och har understrukna tomtnummer. Stadsägorna har bara markerats med ett nummer som saknar understreck.
Tomternas fastighetsbeteckning består av kvartersnamnet och tomtnumret, som ”Hästen 7”, vilket är vanligast idag. Fastighetsbeteckning för stadsägor bestod oftast av ett stadsägornummer och ett traktnamn, till exempel ”Stadsägan nr 107 i Bromma (Bällsta huvudgård)” eller ”Brännkyrka stadsäga 2885”. Ibland betecknas stadsägor bara med ett gårdsnamn eller med ordet stadsäga och numret. Stadsäga förkortas ofta ”Stg”.
