Stockholms stads första registerkarta är från 1918-1921 och består av 122 blad. Här finns blad 56, som täcker södra Norrmalm, Blasieholmen, västra Skeppsholmen och Helgeandsholmen. För Gamla stan och Riddarholmen se specialblad "56;1 och 66;1" som finns länkat under "Mer i Stockholmskällan". Registerkartan kan verka informationsfattig, men är ett bra hjälpmedel om du vill hitta äldre fastigheter.
Bebyggelsen är främst ordnad med tomter i namngivna kvarter. Det finns också några spridda stadsägor som är numrerade 1, 158-162, 177-182 och 221-222. Stadsägorna 1 och 159-162 omfattar exempelvis Centralstationen med bangården och stadsäga 181 är på Skeppsholmen. Vissa byggnader är utritade, som kyrkorna, Kungliga Slottet, Riksdagshuset, Kungliga Operan och Nationalmuseum. Vid järnvägsbron syns badinrättningen Strömsborg, ett flytande kallbadhus som låg i Riddarfjärden från 1880-talet till mitten av 1930-talet.
Registerkartan från 1918-1921 upprättades av August Emanuel Påhlman, som också var stadsingenjör i Stockholm. Den innehåller bladnummer: 1, 5-7, 10-12, 15-17, 20-22, 25-28, 30-33, 35-38, 40-59, 61-69, 72-77, 80-87, 90-97, 100-108, 112-118, 120, 122-128, 134-137, 140, 145-148, 152-157, 6545 och 6546. De flesta bladen är i skala 1:2000. Observera att bladen kan ha fått tillägg efter 1921, som ritats direkt på originalbladet. Dateringen är därför satt från 1918 och fram till året då bladet makulerades (1933).
Kartans olika blad visar bland annat stadsgräns, församlingsgränser, fastigheternas gränser, kvartersnamn, tomtnummer och stadsägonummer. Varje fastighet har en unik beteckning – som kallas fastighetsbeteckning – men fastighetsbeteckningar kan ha förändrats över årens lopp. Det kan därför vara svårt att hitta och tolka de äldre fastighetsbeteckningarna, speciellt i förorterna.
Mer om fastighetsbeteckning
En fastighet är ett avgränsat område som utgör fast egendom, alltså en bestämd bit mark som någon äger. Fastigheterna i kartan har olika beteckning beroende på om de räknades som tomter eller stadsägor. Tomter ligger i namngivna kvarter och har understrukna tomtnummer. Stadsägorna har bara markerats med ett nummer som saknar understreck.
Tomternas fastighetsbeteckning består av kvartersnamnet och tomtnumret, som ”Hästen 7”, vilket är vanligast idag. Fastighetsbeteckning för stadsägor bestod oftast av ett stadsägornummer och ett traktnamn, till exempel ”Stadsägan nr 107 i Bromma (Bällsta huvudgård)” eller ”Brännkyrka stadsäga 2885”. Ibland betecknas stadsägor bara med ett gårdsnamn eller med ordet stadsäga och numret. Stadsäga förkortas ofta ”Stg”.
