Det här är en artikel från 1931 ur Biblioteksbladet, som också finns tillgänglig som en separat liten bok.
Att ett och samma lånekort gäller på många bibliotek i Stockholm är ingen nymodighet, och inte heller att böcker skickas mellan bibliotek för låntagares räkning.
Här skriver stadsbibliotekarie Fredrik Hjelmqvist om biblioteksfilialerna runtom i staden, varav några fanns redan innan Stadsbiblioteket vid Sveavägen öppnade 1928. 1931 fanns 18 filialer, som delades upp i olika kategorier: 5 filialer i innerstaden (”i det egentliga Stockholm”), 5 större ytterfilialer och 8 mindre ytterfilialer.
I artikeln finns planritningar över sex av biblioteken (Kungsholmen, Bryggargatan på Norrmalm, Värtan, Aspudden, Ålsten och Mälarhöjden). Där visas hur rummen delas in i vuxen- och barnavdelningar, hur personalens diskar och besökarnas läsplatser står, om det finns kapprum och om föreståndaren har ett eget kontor. De föreståndare som nämns är kvinnor.
Även om biblioteken samarbetade för att erbjuda god service fanns vissa begränsningar. Bara Stadsbiblioteket och två filialer hade kortkatalog över hela Stockholms stadsbiblioteks bokbestånd, de övriga enbart en lokal katalog. Boktransporter mellan biblioteken sköttes av stadsbud och gick inte tillräckligt ofta. Ytterligare ett bekymmer var de höga hyrorna i innerstadens lokaler i gatuplan, vilket gjorde att biblioteken låg en trappa upp.
Som avslutning pekar Hjelmqvist framåt, för filialsystemet är ”ännu ej fullt utbyggt. Men Rom byggdes ju ej på en dag.”
Utöver planritningar innehåller artikeln några foton. 11 sidor.
