Fotografiet visar prins Eugen som står på en stege i Stockholms stadshus och arbetar med freskmålningen Staden vid vattnet. Till höger står en av prinsens medhjälpare, konstnären Carl Gustaf Wetterstrand. Den tredje personen på fotografiet är troligen en stuckatör.
När man utför en freskmålning målar man direkt på en putsad mur och inte på en duk eller en pannå. Det finns två olika sätt att måla fresk på, antingen på ett vått eller ett torrt underlag. Prinsen arbetade på ett vått underlag i Stadshuset och den tekniken kallas för al fresco.
År 1916 hade prins Eugen erbjudit sig att dekorera rum i Stockholms stadshus som då höll på att byggas. Han började genast fundera på motivet och så föddes idén på att avbilda olika vyer av Stockholm – staden vid vattnet. Prinsen fick i uppdrag av Stadshusets arkitekt Ragnar Östberg att dekorera Stora galleriets kolonngång och han arbetade med uppgiften mellan 1916 och 1922. Det tog honom alltså sex år att göra färdigt den över 40 meter långa monumentalmålningen (ett annat namn för ett konstverk i stort format). Gången kallas numera oftast för Prinsens galleri och det är där som Nobelpristagarna träffar medlemmar ur kungafamiljen på Nobelfesten varje år.
