År 1926 arbetar Bengt Bergman med att inventera, alltså leta upp och beskriva, fornlämningar i Spånga. Han hittar då tre stenar som tidigare har stått på en gravhög i närheten. Stenarna kallas för “osten”, “korven” och “limpan”. Fornlämningar är skyddade av lagar som säger att man inte får ändra något på dem, men Bengt Bergman får tillåtelse av Riksantikvarieämbetet att ställa tillbaka stenarna på gravhögen.
Efter att Bengt Bergman har flyttat tillbaka stenarna skriver han en rapport om det han har gjort. I rapporten beskriver han var och hur han hittade stenarna. Han förklarar också hur han kunde veta att det var just de stenarna som hade legat på gravhögen. Bland annat har han fått hjälp av en före detta kyrkvärd, herr Jansson, som kände igen stenarna. Bengt Bergman skriver i rapporten:
Herr Jansson visade även, huru de hade legat uppe på graven och detta stämde väl överens med den teckning, som finns i A.T.A. och en teckning, som jag fann i Trolle-Bondes Säfstaholmsarkiv, som nu förvaras i Riksarkivet.
A.T.A. är en förkortning för Antikvarisk-topografiska arkivet. Idag heter det Riksantikvarieämbetets arkiv. Teckningen som Bergman nämner visar hur stenarna på gravhögen såg ut år 1882. Se teckningen och läs mer om stenkloten "Osten, korven och limpan".
Du kan läsa hela beskrivningen av Bengt Bergmans arbete i rapporten ovan. Till rapporten hör även ett fotografi av stenarna när de är tillbakaställda på gravhögen.
