Det var varmt ute. Eller så var han för varmt klädd. Eller både och. Så tänkte han där han gick Narvavägen ned mot Strandvägen. När han var halvvägs över Djurgårdsbron vände han sig om. Tittade mot Östermalm. Stadsdelen där han bott större delen av sitt liv. Hela sitt vuxna liv. Han tittade mot stadsdelen och kände sig nöjd.
   Leon skulle sakna Östermalm. Lägenheten. Sitt hem. Men han hade andra planer.

Leon är 70 år. Hans fru Rakel har nyligen dött. Det var länge sedan han slutade älska henne eller hade han alls gjort det? Han hade gift sig med henne för att hon var av judisk härkomst precis som han själv. De fick aldrig några barn och för att dämpa den sorgen skriver Leon brev till sin påhittade familj. Han kan inte sluta att tänka på sin stora kärlek Anna. Hon som lämnade honom efter ett oförsiktigt ord; att hans blivande fru måste vara judinna.

269 sidor.