Stank, orenligheter och igenkloggade diken präglade länge det samhälle som växte fram i trakten kring Liljeholmen från 1870-talets slut. År 1894 tas nya initiativ för att lösa problemen. Den 13 oktober detta år kommer provinsialläkare August Berlin till området och gör denna undersökning av problemen, med förslag på lösningar.
Texten renskriven:
Sid 1
På anmodan af Landshöfdingembetet, att efter besigtning afgifva yttrande angående bristfälliga afloppsförhållanden vid Årstadal, Fredsborgshöjden och Årstaäng i Brännkyrka socken, besöktes dessa platser den 13 sistlidne oktober, hvarvid äfven närvoro kronofogden Andersson, kronolänsmannen Arnheim, fjerdingsmannen Johansson samt några af lägenhetsinnehafvare äfvensom fabriksidkaren A. Eriksson. Dervid iakttogs hufvudsakligen följande.
Det stadsliknande Årstadal är lågt beläget mellan stora landsvägen och jernvägen; söder derom reser sig den äfvenledes tätt bebyggda Fredsborgshöjden. Båda äro belägna utmed de nämnda vägarne, af hvilka landsvägen går öfver höjden, jern-
Sid 2
vägen genomskär densamma med branta, nedsprängda bergväggar. På andra sidan om den senare är Årstaäng beläget, som sträcker sig ned mot de här sanka stränderna af Årstaviken, dit samtliga platser hafva sitt naturliga aflopp för ytvatten.
Vid början af 1880-talet, då markerna här ännu voro mycket vattensjuka och nervfebrar härjade, hafva dränering verkställts af såväl sänkan vid Årstadal som Årstaängs sankare delar genom dervarande dikningars fördjupande och upprensande. För ytvattnets afrinnande är vid Årstadal sörjdt genom markens planerande och utläggning af rännstenar, som leda till en trumma, hvilken under jernvägen går ut till Årstaviken. Från Fredsborgshöjden afledes en del genom landsvägsdiket åt Årstadal eller åt motsatt håll i omväg ned mot Årstaäng, men för öfrigt sakna höjderna på båda sidor om jernvägen särskilda ledningar härför, så att vattnet afrinner här och hvar utefter bergssluttningarne dels ned på Årstadal, dels ned på jernvägen och dels mot dikena på Årstaäng.
Spillvattnet från hushållen och flytande orenlighet gå hufvudsakligast samma vägar. Vid Årstadal utsläppes allt dylikt i rännstenarne. Dessa rännstenar, som äro lagda dels i gatan, dels emellan och äfven öfver tomterna äro lagda med sämre huggen sten och härigenom svåra att hålla rena, hvarför de sommartiden sprida elak lukt mellan
Sid 3
bostäderna. Lutningen eljest jemn ned mot jernvägen till ofvannämnda trätrumma. Denna, som är täckt, löper på en sträcka af omkring 30 meter läget i sänkan utefter jernvägen, innan den leder under densamma ut på andra sidan. På denna sträcka är den fylld med en fotsdjup, tjock, stinkande massa, som visar, att den sällan rensas och att fallet i densamma är mycket dåligt. Enligt samstämmande uppgifter sprider den sommartiden en svår stank till i närheten belägna bostäder.
På Fredriksborgshöjden slås flytande orenlighet i trattar eller korta rännor, mynnande dels direkt i jorden åt landsvägsdiket till, såsom från lägenheterna Fredsborg N:o 1 (två af hushållen) N:o 3, tillsammans från 6 hushåll, dels utefter bergväggarne åt Årstadal, såsom från Fredsborg N:o , N:o 1 (två af hushållen) och Helenadal N:o 2, tillsammans från 15 hushåll, dels äfven utefter berget ned på jernvägen såsom från Fredsborg N:o 2, Grönbrink N:o 2-4, tillsammans från 24 hushåll.
I sluttningen mot Årstadal stannar större delen af orenligheten i bergsskrefvor och sprider stank, en mindre del söker sig väg till ett illa underhållet dike med dåligt aflopp till Årstadals rännstenar öfver tomten n:o 13, hvars innehafvare beklagade sig deröfver. Då i ett af husen nedanför Fredsborgshöjden källaren är mycket besvärad af vatten, ligger den möjligheten mycket nära, att äfven flytande orenlighet från samma höjd så småningom kan intränga
Sid 4
i källarne, hvarigenom sanitära vådor af betänkligaste slag kunna uppstå.
Utefter den nedsprängda bergväggen åt jernvägen till utbreder sig den flytande orenligheten på stora ytor, stagnerar till största delen utefter bergets fot och åstadkommer dels ett vämjeligt utseende vid denna stora stråkväg för trafiken, dels för de närboende stor olägenhet genom stank och flugor.
Af Årstaängs lägenheter afbörda sig en del nämligen Mariedal, Årstaäng n:o 1 och 2 flytande orenlighet till det stora afloppsdiket i gränsen mot Årstaberg men genom större delen öppen dikesledning dit, som sprider stank, hvaröfver klagomål anfördes från de senare lägeneterna. Samtliga hushållen härstädes 19. Öfriga lägenheter utslå flytande orenlighet i gränsen mot kalkbruket i en kortare ledning, som mynnar i ett öppet dike till sjön, hvilket dike är fylldet af en halfflytande stinkande mass.
De brister i aflägsnandet af flytande orenlighet, som vid besigtningen anmärktes, hafva redan, såsom äfven af handlingarne framgår, medfört svåra sanitära olägenheter och äro redan så hotande för det allmänna helsotillståndet på dessa tätt bebyggda platser, att det är hög tid, att åtgärder vidtagas för deras afhjelpande.
För detta ändamål bör den stora trätrumman utefter jernvägen vid Årstadal ut till Årstaviken rensas minst en gång i månaden
Sid 5
så att orenlighet deri ej må hopas och sprida stank; kan stanken härifrån till angränsande bostäder ej härigenom borttagas, bör ledningen omläggas såsom stentrumma och bättre regleras, om så behöfves medelst anbringande af en kloakbrunn, hvilken i så fall bör vara cementerad.
Diket nedanför Fredsborgshöjden mot Årstadal bör hållas i bättre skick, så att dagvatten härigenom lätt afrinner till Årstadals rännstenar.
I sluttningarne af Fredsborgshöjden, vare sig åt Årstadal eller jernvägen, bör flytande orenlighet ej få utslås annat än i derför inrättade ledningar med fullt obehindradt aflopp till stora trumman vid Årstadal eller till diket i gränsen mot Årstaskog och dessa ledningar så skötas, att elak lukt från dem ej sprides. I annat fall bör orenligheten uppsamlas i täta kärl och bortföras i enlighet med latrin och afskräden. Den i sluttningarne mot Årstadal befintliga orenligheten bör derifrån bortskaffas.
Vid de ofvannämnda, söder om vägen till Årstaskog befintliga lägenheter på Årstaängs område bör tillses, att afloppen för flytande orenlighet äro obehindrade, så att stank till närboende härifrån icke uppkommer. Det invid kalkbruket belägna afloppsdiket bör tidtals upprensas, så att orenlighet härstädes ej blir stående.
Vid utförandet af ledningar för ifrågavarande ändamål på så tätt bebyggda platser torde böra påpekas, att öppna ledningar,
Sid 6
såframt all flytande orenlighet skall i dem utsläppas, svårligen kunna hållas fria från elak lukt, åtminstone under den varmare årstiden, dels från den flytande orenligheten sjelf dels och ännu mer från den dermed så småningom inpyrda marken äfvensom från ledningar af trä, men att dessa olägenheter säkrast undvikas medelst slutna ledningar.
De stråk, som härför bäst lämpa sig, äro från Fredsborgshöjden i landsvägsdiket (som då delvis kan igenläggas) åt ena hållet till Årstadal och genom dess gata till trumman vid jernvägen, åt andra hållet förbi Grönbrinks lägenheter ned mot afloppsdiket i gränsen till Årstaskog, hvarjemte för lägenheterna Helenedal en hufvudledning vore erforderlig ned i denna sluttning utefter jernvägen till Årstadalstrumman. För att äfvenledes kunna upptaga regnvatten, bör dessa ledningars kaliber, vare sig de utgöras stentrummor eller lerrör, utgöra minst 9 tum och ega erforderliga inlopp för regnvatten och några rensbrunnar. Genom biledningars (6 tum) införande kunna lägenhetsinnehafvarne erhålla slaskbrunnar hvar i sin gård. Rännstenarne vid Årstadal skulle på så sätt äfven befrias från sitt ofta illaluktande innehåll.
De med ett dylikt kloaksystems införande förenade kostnader måste anses fullt uppvägda af motsvarande förmåner såväl för jordegare som för lägenhetsinnehafvare. Den förre, som skäligen borde bekosta och underhålla hufvudledningarne,
Sid 7
undsluppe kostnader och besvär med anläggning och ett ständigt lappande af provisoriska ledningar eller det ännu kostsammare af den flytande orenlighetens ständiga afhemtande i likhet med latrin och afskräden samt hade att för framtiden göra sig beräkning på sundare bostäder till utarrendering eller försäljning. De senare, som i händelse af hufvudledningars framdragande i gränsen af deras tomter, skulle (skäligen på egen bekostnad) ega att dit införa biledningar från sina gårdar, kunde hålla dessa gårdar snyggare och sundare samt undsluppe den elaka och osunda lukten från öppna ledningar jemte det ständiga besväret med deras renande derifrån eller, i händelse af den flytande orenlighetens uppsamlande i lösa behållare för afhemtning, stanken från dessa, hvilken endast med extra kostnader kan betvingas.
Resräkning bifogas jemte de remitterade handlingarne.
Stockholm den 17 november 1894.
Aug. Berlin
förste provinsialläkare
