Tryckt utredning, bild av titelsida
Text

Utredning om barnavårdsnämndens ungdomshem från 1957

Del 1 ur Utredning och förslag rörande barnavårdsnämndens ungdomshem från 1957. Innehåller bland annat historik och statistik över antalet ungdomshem i Stockholm, intagna, vistelsetid, uppväxtförhållanden och anledning till intagning.

Ungdomshem tog emot unga mellan (cirka) 15-21 år, som ansågs ”missanpassade” och ”asociala”. Syftet var att ge tillsyn, hjälp till ordnade levnadsförhållanden och anpassning till samhället. Ungdomshem var könsseparerade och delades upp i flickhem och pojkhem.

Många av de intagna kom från svåra uppväxtförhållanden. En stor andel hade tidigare bott i fosterhem eller på anstalt. En del var ensaminflyttade ungdomar, som kom från landsorten och saknade socialt nätverk, bostad eller arbete. 

Vanart och vanvård

Ungdomarna hade begått brott eller ”visat annan vanart”. Med vanart menades dåligt eller avvikande uppförande. Beskrivningen av vanart i utredningen återger dåtidens syn på unga, sexualitet och utsatthet. 

Idag vet vi att ungdomar också kunde fara illa under själva placeringen. År 2011 fastslog "Utredningen om vanvård i den sociala barnavården" att ett stort antal barn fått otillräcklig omvårdnad eller utsatts för övergrepp på institutioner som barn- och ungdomshem under 1900-talet.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Barnhem
Tema

Barnhem

1633 fick läraren mäster Mattias tillåtelse att öppna ett barnhus vid Drottninggatan. Detta blev Stockholms allmänna barnhus och verksamheten fanns kvar i olika former till 1922.

Nytt i Stockholmskällan
Tema

Nytt i Stockholmskällan

Stockholmskällans databas fylls hela tiden på med historiskt källmaterial från våra museer, arkiv och bibliotek. Här hittar du senast publicerade.

Ritning till ungdomshem (flickhem) i Hökarängen från 1949

Ritning till ungdomshem (flickhem) i Hökarängen från 1949

”Jag minns bara att min enda längtan var att få vara hos min mamma”, berättar en 72-årig kvinna som växte upp på barnhem

”Jag minns bara att min enda längtan var att få vara hos min mamma”, berättar en 72-årig kvinna som växte upp på barnhem