Stockholms domkapitels protokoll från den 21 februari 1733.
Text

Präster berättar om sina försök att omvända gråkoltar

Gråkoltar kallades en religiös gruppering som dök upp i Stockholm 1731. Medlemmarna utmärkte sig med sin klädsel, en enkel grå vadmalsdräkt. På religiösa grunder förkastade de allt arbete. Trots tillsägelser vägrade de att gå i kyrkan eller arbeta. Till slut sattes de i fängelse för sin religiösa övertygelse.

Flera av gråkoltarna hade kiliastiska föreställningar, d.v.s. de trodde på att att Kristus, ganska så snart skulle återkomma till jorden och härska i ett tusenårigt härlighetsrike, en religiös uppfattning som inte accepterades av kyrkan.

För att få gråkoltarna att återvända till kyrkans lära skickades några av stadens mest ansedda präster ut för att "undervisa" dem. Här rapporterar tre präster om sina försök att få Anna Gustafdsdotter, Annika Andersdotter Lybeck, Annika Anderstotter "till wexten den mindre" samt Peter Lexelius. 

Prästerna rapporterade sedan i Domkapitlet (även kallat Konsistorium) om hur deras undervsingsförsök lyckades. Det här är ett utdrag från Domkapitlets protokoll den 21 februari 1733.

Texten renskriven:

Sid 109
Berättade högwördige hr

Sid 110
Hr Præses, det han, på Stadsens Södre Förstads lofl[ige] Kämners Rätts anmodan, och eftter Consistorii öfwerenskommande, några gånger försökt att underwisa hust[ru] Anna Gustafsdotter i dess Christendom och bringa henne til rätta ifrån sina willfarande meningar, och hoppas, at när hon som snart lärer ske, kommer ifrån Spinnhuset, hon wäl snart lärer låta bringa sig at gå til Kyrkan och bruka sina Salighetsmedel; men at lemna sina Chiliastiske principier der til will hon ingalunda förstå sig.

Herr Kyrkoherden Doct: Arnell yttrade sig, at pigan Annika Andersdotter Lybeck, som warit hos honom, har någorlunda grund i sin Christendom, och är hennes utlåtelse richtig om Christi försoning, med mera;


Sid 111
men deremot 1:o hyser hon willfarande tanckar de Regno Chiliastico och will dem efwen ibland andra utsprida. 2:o säger hon det hon kan pröfwa andras tilstånd och 3:o will intet göra något lekamligit arbete utan håller det för synd. Och när man öfwerbefwisar henne af Guds ord, det hennes satzer äro falska, brukar hon den undanflyckten och säger, at andan ännu icke gifwit henne lof att utlåta sig.

Sedan giorde hr Kyrkoherden M[agiste]r Hermonius en berättelse om pigan Annika Andersdotter til wexten den mindre, och sade, at hon är af samma tanckar, som den förre, ang[åen]de det Chiliastiska Riket; men har ingen grund uti Catechismo, och när han deruti med all sachtmodighet welat underrätta

Sid 112
-rätta henne, har hon med stort skri och rop lagt sig deremot, och utlåtit sig, det hon ingalunda wille låta underwisa sig i de stycken, som hon längesedan gåt ifrån och öfwergifwit. Dess utom har hon beropat sig på sitt inwärtes wittnesbörd och sina uppenbarelser, wiljandes intet anamma något Guds ord, som icke dermed öfwerensstemmer, och sagt honom rent ut, at hon icke antager någon lärdom af honom; men när han will taga emot den lära, som hon är skickad at förkunna, då skola de komma öfwerens.

Beträffande Pet: Lexelius som hr Kyrkoherden Hermonius efwen skulle underwisa, så har han icke eller til det ringaste welat låta rätta sig. Då hans hustru för Juhl efterfrågades

Sid 113
-frågades, föregaf han, at hon war siuk i barnsäng; hwarföre och hr Kyrkoherden sielf gåt til Lexelius en Söndag eftter aftonsången, då han funnit hustrun til sina krafter förhulpen, och wid det tilfellet talt något med dem inne uti stugan, men sedan widlyftigare med Lexelius på gården, doch aldeles intet med honom kunnat uträtta; emedan han enständigt förblifwit wid sina satzer, hwilka til alla delar med Gelins willfarelser öfwerensstemma. I Söndags har Lexelius kommit til hr Kyrkoherden i Sacristian, då han, på giord förestellning, at hustrun måtte kyrktagas, swarat, at han eij will weta af en sådan menniskio ordning, talt skändel[igen] om wåra kyrkor och den utwärtes Gudstjänsten, förkastat Sacra-

Sid 114
Sacramenterna, och sagt, det han, för ingen annan orsak skul, låtit döpa sitt barn, än at han icke skulle alterera Barnmoderskan; ty han will eij weta af någon annan än bättringens döpelse: barnens döpelse woro intet annat än utwärtes ordning, som har sin grund i Judarnas twagning. På tilfrågan: om han ock icke wille gå i Kyrkan? har han swarat det han undertiden går i Skepsholms Kyrkan, hwar af hr Kyrkoherden fått tilfelle at fråga, om han communicerat sina satzer med hr Kyrkoherden Mag[iste]r Tolstadio? och fåt til swar, at han wet dem; men han har aldrig förkastat dem. På slutet har han sagt, det han icke skal gå til Hr Kyrkoherden Hermonius, om han icke will antaga hans satzer, och

Sid 115
och at han eljest aldrig blifwer salig. Achtades nödigt at förenämde Lexelius til nästa session förekallas.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

De frireligiösa gråkoltarna gör avbön hos Stockholms domkapitel 1736

De frireligiösa gråkoltarna gör avbön hos Stockholms domkapitel 1736

De irrläriga Gråkoltarna förhörs av Domkapitlet

De irrläriga Gråkoltarna förhörs av Domkapitlet

Gråkoltarna / Pia Maria Hallberg

Gråkoltarna / Pia Maria Hallberg

Gråkoltarna : en historia om klasskamp / Kalle Holmqvist

Gråkoltarna : en historia om klasskamp / Kalle Holmqvist

Gråkolten "Bittra Lagen" sprider irrläror på Spinnhuset

Gråkolten "Bittra Lagen" sprider irrläror på Spinnhuset

Gråkolten Anna Gustafsdotter gör avbön från sina tidigare villfarelser

Gråkolten Anna Gustafsdotter gör avbön från sina tidigare villfarelser

Lärare vägrar döpa sitt barn och förhörs av prästerskapet

Lärare vägrar döpa sitt barn och förhörs av prästerskapet

Nytt i Stockholmskällan
Tema

Nytt i Stockholmskällan

Stockholmskällans databas fylls hela tiden på med historiskt källmaterial från våra museer, arkiv och bibliotek. Här hittar du senast publicerade. (Bild: Gun Hägglund och Gunnar Hö…