Artikeln handlar om rodarmadammer. Rodderskor som rodde mellan kajerna inne staden, men som också kunde anlitas för att ro långa sträckor till exempel in i Mälaren.
Text

Tungrodd kollektivtrafik / text: Elisabeth Brenning

I Stockholm var det förr oftast enklast att transportera saker och människor i båt. Roddbåten var vanlig från 1600-talet till en bit in på 1800-talet. Roddtrafiken sköttes ofta av kvinnor. Rodderskorna kallades roddarmadammer och var ofta änkor och egna företagare.

Artikeln ingår i: Blick : Stockholm då och nu ; 6. - 2012. - S. 82-83 : ill.

Så här källhänvisar du till en text

Har du frågor om texten?

Rättigheter

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Från bärstolar till tunnelbana / Per Anders Fogelström

Från bärstolar till tunnelbana / Per Anders Fogelström

Förordning och Taxa, Hwarefter alla Rodare och Roderskor i Stockholm hafwer för en Båth, både i Salt Siön och Mälaren at undfå sin Rodare-Löhn, neml. til efterskrefne Platser och Orter. Dat. Stockholms Rådhus den 2. April Åhr 1722.

Förordning och Taxa, Hwarefter alla Rodare och Roderskor i Stockholm hafwer för en Båth, både i Salt Siön och Mälaren at undfå sin Rodare-Löhn, neml. til efterskrefne Platser och Orter. Dat. Stockholms Rådhus den 2. April Åhr 1722.

Nytt i Stockholmskällan
Tema

Nytt i Stockholmskällan

Stockholmskällans databas fylls hela tiden på med historiskt källmaterial från våra museer, arkiv och bibliotek. Här hittar du senast publicerade.

Roddarmadamer ansöker om att få höja taxorna på långa roddresor

Roddarmadamer ansöker om att få höja taxorna på långa roddresor

Roddarmadammerna – starka, munviga stockholmskor / Niklas Ericsson

Roddarmadammerna – starka, munviga stockholmskor / Niklas Ericsson