1863 köpte förrådsarbetaren Olof Pettersson en tomt på Kungsklippan, alldeles norr om Kungsholms kyrka. Två år senare vill han bebygga platsen med ett fyrvåningshus och lämnar därför in de här ritningarna till Stockholms handels- och ekonomikollegium. Med ritningarna följde även en kort text, och i textdokumentet kan du läsa myndigheternas kommentarer till ansökan.
Ansökan och myndigheternas kommentarer renskrivna:
N:o 263 Ingif. d. 4. April 1865.
Till Stockholms Handels och Economi Collegium!
1865. den 4. April föredr: o: rem: till besigtning
(svårtydd sign möjl G. L. Rinman)
I ödmjukhet anhålles om Collegii tillstånd att, å mig tillhöriga tomten N:o 28, med adressnumren 5 i qvarteret Bergsklippan Större, wid Westra Qvarngränden, inom Kungsholms församling, få verkställa nybyggnad af sten, i öfverensstämmelse med bilagda byggnadsritningar, äfvensom att, under byggnadstiden å tomten uppföra en erforderlig provisionel materialbod. Stockholm den 4. April 1865.
O. Pettersson
Förrådsarbetare
Till här anmäldta nybyggnads företag tillstyrker Collegi bifall, under förbehåll, att förvaringsrummen i bottenvåningen hvälfvas, att bjelk- och taklag afvexlas på ½ fots afstånd från ytterkanten af skorstenarne; att skorstenarne, deruti hvarje eldstad bekommer eget rökrör, för spisar till 1 2/10 dels och för kakelugnar till ½ fots inre vidd, uppdrages 3 fot öfver taknocken och derstädes plåtbeklädes; att framför alla eldstäder inlägges stenplaner, vid spisarne till 1 ½ fots och vid kakelugnarne till 1 fots bredd; att på öfversta bjelklaget inlägges brandbotten, hvarpå takresningen uppställs; att yttertaket täckes med tegel, skiffer eller plåt; att huset igenom updrages stentrappor, mot källare och vindar stängda med jerndörrar; att i alla förstugor inlägges stengolf; att alla inre tak och träväggar kalkrappas, de sednare på båda sidor, och i öfrigt att alla i 1842 års Byggnads Ordning meddelade, hit lämpliga föreskrifter med noggranhet varda efterlefda. –
Collegium behagade derjemte tillåta sökanden att framför egendomen upplåta ställningar och förvaringsplank, samt in på tomten en provisionel materialbod 25 fot lång och 12 fot bred, under förbehåll att de förra icke intaga med än ¼ af gatans bredd; att den sednare icke blifva högre än 8 fot till takfoten och täckes med tegel, samt att såväl ställningar och plank som och materialboden äro borttagen den 1 november innevarande år. –
Nybyggnadens läge mot gata och angränsande tomt bör af Herr Stads Ingeniören utstakas. –
Förbehåll om Gas. rör. –
Stockholm den 7 april 1865.
R. Sjöberg Ludwig Hedin
Med afseende å skyddande af i gata nedlagda gasrör, är vid omstående byggnadsföretag intet att iakttaga.
Stockholm den 13 April 1865.
[svårtydd signatur]
Med ifrågavarande byggnadsföretag är med afseende på vattenledningen intet att iakttaga.
Stockholm den 13 April 1865.
[svårtydd signatur]
Vid den här tiden hette stadsarkitekten Ludvig Hedin, och han är en av de myndighetspersoner som undertecknat dokumentet. Ludvig Hedin hade just detta år blivit far till lille Sven Hedin som senare kom att bli en världsberömd upptäcktsresande och förmodligen den kändaste svensken i världen runt sekelskiftet 1900.
