Festtal av arkivarien Theodor Westrin om slaget vid Stäket. Talet hölls vid avtäckningen av det s.k. Skogsömonumentet ute i Stockholms skärgård 1905.
Westrins tal har en klar nationalistisk udd, helt i linje med det tidiga 1900-talets fosterlandsvurmande svenska historieskrivning. I fokus i talet står de svenska befälhavarna Rutger Fuchs, Johan Henrik von Essen och Baltzar von Dalheim, vilka alla beskrivs som ”yppersta hjältar”.
Slaget vid Stäket utkämpades den 13 augusti 1719 mellan en rysk armékår som försökte nå Stockholm och några mindre svenska truppenheter som avsatts för stadens försvar. Slaget slutade med en svensk seger.
Från Westrins tal:
"En ny sankt Görans strid hade stått: draken var besegrad, och räddad var den sköna jungfrun, Stockholm, som emellan hopp och fruktan med knäppta händer lyssnat till dånet och buden från Stäket. Nu stod glädjen högt i tak i hufvudstaden. Du hade också skäl att att jubla, Stockholm, ty du hade blifvit frälst ur den största fara, som någonsin lurat öfver dig!"
