(texten kommer från en skylt som finns uppsatt vid byggnaden)

Den röda mangårdsbyggnad, som du ser här, är vad som finns kvar av en liten bondgård i en intressant kulturmiljö, som i modern tid kraftigt förändrats. Gården avstyckades 1720 från Stora Ängby gård. ”Snuskungen” Knut Ljunglöf inköpte Lilla Ängby 1878 och införlivade den med sina övriga marker i Bromma.

 
Invigning av skylten 19 september 2012. Fotograf Barbro Århem

Mangårdsbyggnaden byggdes av Knut Ljunglöf på 1880-talet. Där fanns kök, två sovrum och en sal. Det har även funnits en ladugård och två växthus. Stallet låg på platsen för nuvarande Ängby kyrka. Också en ankdamm och en brunn fanns i närheten. En jordkällare låg nära milstenen vid Blackebergsvägen. Milstenen uppsattes 1778 av landshövding Gyllenborg vid den gamla vägen från Stockholm till färjestället vid Tyska botten för vidare färd till Drottningholm.

Byggnaden arrenderades ut. Från 1920 och till slutet av 1940-talet drevs ett trädgårdsmästeri på platsen. Trädgårdsmästare Gustav Andersson och hans hustru Ester arrenderade gården. Familjen hade husdjur – två kor, två grisar och höns. Trädgårdsmästaren sålde trädgårdsprodukter samt mjölk och ägg till de kringboende och levererade även in till staden.

Ljunglöfs son Robert sålde gården tillsammans med egendomen Blackeberg (från början ett torp) år 1926 till Frimurarorden. 1947 köptes den av Stockholms stad. På gården till nuvarande mangårdsbyggnad har en förskola uppförts. Flera torp har legat längs Blackebergsvägen ned mot Mälaren.

I hörnet av Zornvägen och Blackebergsvägen ligger ett märkligt fornminne. Det är en så kallad skålgropssten från bronsåldern (ca 1800 – 500 f Kr). Mer information om den finns att läsa på skylten vid stenen.

Stockholms stadsmuseums skyltning
Stadsmuseet skyltar i första hand fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla parker och grönområden. Undantagvis skyltas också vissa torp och äldre gårdar.

Ansvaret för skyltarnas skötsel ligger på respektive stadsdel.