Foto

Sagatun

På Bebyggelseregistreta webbplats som tillhandahålls av Riksantikvarieämbetet finns följande information om Sagatun:

"År 1881 lät Gustaf och Anna Retzius uppföra en sommarvilla på en av Hägerstens högsta punkter. Villan döptes till Sagatun som betyder Sagas heliga plats; Saga var skaldeingivelsens gudinna. Paret var intresserade av fornforskning, antropologi och den sengötiska riktningen. De företog ett flertal etnografisk forskningsresor och efter en resa till Norge var de båda starkt gripna av Norgeromantiken. När de skulle uppföra sin sommarvilla valde de därför den fornnordiska stilen med drakslingor, svalgångar och utkragande övre våning. Omgivningen var viktig och den skulle helst föra tankarna till den norska naturen med granar, tallar, berg och sjö. Paret var god vän med familjen Curman som redan på 1870-talet uppfört en sommarvilla i fornnordisk stil i Lysekil, Bohuslän. Curman hade anlitat Ekmans Mekaniska Snickerifabrik i Stockholm för både leverans och uppförande av huset som restes med färdiga byggelement i trä. Sagatun och Curmans villa är närmast identiska både i utförande och byggnadsteknik och troligen är det Ekmans Mekaniska Snickerifabrik som även levererat och uppfört Sagatun. Sagatun uppfördes på en hög stensockel med liggande timmer i bottenvåningen och en stolpkonstruktion i övervåningen. Övervåningens fasad var ursprungligen försedd med stående panel som oljefärgsmålades och bottenvåningen hade bart timmer. Byggnaden fick en rik utformning med drakhuvuden, verandor, balkonger, svalgångar och bågformade fönster. Taket var ursprungligen spånklätt, men denna takbeklädnad byttes tidigt till tegel. Villans pampigaste rum återfinns på övervåningen där en s k höganloftsal med en fantasifull inredning i fornnordisk stil inreddes. När Gustaf Retzius dog 1919 donerades Sagatun till Vetenskapsakademien som hyrde ut byggnaden. Senare avstyckades mindre lägenheter från den ursprungliga fastigheten och 1941 såldes Sagatun till fröken Helga Lagerström som bedrev restaurangverksamhet i villan. Vid sin bortgång 1954 testamenterade hon Sagatun till släktingar som i sin tur hyrde ut villan. Under den här perioden hade bl a de öppna svalgångarna byggts in och bottenvåningen hade försetts med liggande panel. 1969 köptes villan av en privatperson. Villan hade då stått tom ett antal år och var kraftigt förfallen. Den nya ägaren påbörjade en omfattande upprustning och ombyggnad till permanentbostad. Ombyggnaden omfattade bl a en tillbyggnad i en våning mot väster. I höganloftsalen förändrades de ursprungligen målade utsmyckningen i form av drakslingor till utskurna reliefer. På 1970-talet bytte Sagatun åter ägare och 1984 flyttades ett litet lusthus till tomten. Lusthuset hade tidigare stått på en tomt vid Petersbergsvägen i Mälarhöjden. Sagatun bytte under 1980-talet ägare ett antal gånger och 1996 köptes huset av de nuvarande ägarna. Källa: Vårdprogram för Sagatun, Brådstupet 4, Hägersten, Kungliga Konsthögskolan, Restaureringskonst 2002-2003, Anna-Karin Ericson, Karin Gärdenäs, Mimmi Göllas, Allan Ahlman."

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Gustaf Retzius villa Sagatun, Brådstupsvägen 27 i Hägersten

Gustaf Retzius villa Sagatun, Brådstupsvägen 27 i Hägersten

Huset mitt emot Gamla Teknis, det vill säga Spökslottet, Drottninggatan 116 / Meg Egeland

Huset mitt emot Gamla Teknis, det vill säga Spökslottet, Drottninggatan 116 / Meg Egeland

Ritning till arbetarbostäder, "Ekmanska husen" på Kungsholmen 1877

Ritning till arbetarbostäder, "Ekmanska husen" på Kungsholmen 1877

Vy över Mälaren och Gustaf Retzius villa Sagatun, Brådstupsvägen 27 i Hägersten till vänster

Vy över Mälaren och Gustaf Retzius villa Sagatun, Brådstupsvägen 27 i Hägersten till vänster