Det sägs att det spökar på Drottninggatan 116, i huset som kallas Spökslottet. I det här kapitlet beskrivs den hemlighetsfulla grav som länge fanns i husets trädgård och de mystiska iakttagelser som folk i huset har gjort under årens lopp. Vissa har förstås velat undersöka saken närmare och gärna få slut på spökerierna, och så sent som 1987 kom en adjunkt från Adolf Fredriks församling tillsammans med en assistent från universitetet för att tillbringa en natt i huset. De satt och drack te och såg inte ett enda spöke.
Här beskrivs också vilka som bott i Spökslottet sedan det stod färdigt 1702 och vad man använt det till på senare tid. 21 sidor.
Innehåll
Den okändes grav
Kusligheter kring brukspatron Knigge och andra spökerier
Det gamla husets historia från början
Andra byggnader på tomten - till exempel ekonomibyggnaderna
Åter till Schefflers dagar
Parken och trädgården
Några ord om lusthuset
Spökslottet under Schefflers tid
Tiden efter brukspatron Knigge
Mormor Hierta
Paret Retzius
Stockholms högskola flyttar in
Inte bara tavlor ...
Till sist ännu några ord om Spökparken
Utdrag ur Egeland, Meg, En stump av Drottninggatan : hus, människor och historia längs med sträckan Kungsbacken ner mot Kungsgatan i Stockholm. - 2005. - S. 61-81
Huset mitt emot Gamla Teknis, det vill säga Spökslottet, Drottninggatan 116 / Meg Egeland
Ange titel, författare, utgivningsår och bokförlag om du vill göra en källhänvisning till boken. Om du vill använda Stockholmskällans beskrivning av ett litteraturtips som källa ska du skriva ut länken i webbläsarens adressfält och datumet du var inne på sidan. Exempel: Hämtad från Stockholmskällan. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/31292 Hämtad 2023-06-12
Författare
Egeland, Meg
Utgivningsår
2005
Utgiven av
Books-on-Demand
ISBN-nummer
Stockholms stadsbibliotek
ISBN 91-631-7109-0
Via länkarna på sidan ser du på vilka bibliotek och skolbibliotek boken finns att låna. Har du frågor eller synpunkter angående litteraturtipset ska du kontakta Stockholms stadsbibliotek.
Stockholms stadsbibliotek
Du som vill använda text, omslagsbild eller annan information från de verk Stockholmskällan tipsar om behöver kontakta respektive förlag. Undantag: Publicerad text blir upphovsrättsligt fri 70 år efter författarens död.
Uppdaterad