Sommaren 1912 hölls de olympiska spelen i Stockholm. På en stor äng bredvid Stadion låg det välbesökta nöjesfältet Olympia. För de olika evenemangen på nöjesfältet krävdes polistillstånd och i Stockholmspolisens arkiv finns många ansökningar om att på olika sätt få bidra till festligheterna. En del ansökte om att få sälja mat och dryck, andra om att få sälja souvenirer eller uppträda och ytterligare andra om att få sätta upp åkattraktioner av olika slag. En av dem var arbetaren Julius Leonard Fredriksson som hade ansökt om att få sätta upp en berg- och dalbana och en skjutbana på nöjesfältet. Så här beskrivs de i polisens rapportjournal:
”Ifågavarande Berg-och dalbana som är uppförd å områdets västra del, är en vanlig karusell med 32 sitsar för de åkande å den roterande plattan. Denna platta med sitsarna är belägen en meter högt från marken, hvarför 5 stycken trappsteg leda dit upp. Då karusellen sättes igång kommer hela den roterande inrättningen i en viss gungning, däraf namnet berg- och dalbana uppkommer. Karusellen drages med handkraft. Skjutbanan består af ett tält, 12 meter långt och 9 meter bredt samt 3,5 meter högt. Skjutningen försigår med luftbössor mot bilder af papp.”
