Läs skylten
Text

Bronsålderslämningar på Skidbacksberget

(texten kommer från en skylt som finns uppsatt vid Skidbacksberget)

Här på Skidbacksberget finns låga stenhägnader från bronsåldern.

Stenhägnaderna syns som långa, delvis glesa rader av stenar som går över berget från norr till söder, med vissa förgreningar åt öster. Hägnaderna bildar en så kallad vallanläggning, som kan vara från bronsåldern (ca 1800 – 500 f Kr) vilket nivån den ligger på, ca 30 meter över havet, antyder. Den ”fångar in” en del av berget och en platå nedanför. Vad den en gång har varit är svårt att säga – kanske en kultisk eller social samlingsplats. I norr kan den ha börjat vid en forntida sjö eller vik i bronsålderns Bromma (se kartan). Den är klassad som ”fast fornlämning” (RAÄ 136). Tidigare var den registrerad som ”möjlig fornborg”, vilket leder tankarna fel. Fornforskaren Rickard Dybeck uppgav i mitten på 1800-talet att anläggningen hade kraftigt raserade murar och tämligen branta sidor mot norr. De tydligaste resterna fanns på östra sidan. Precis som Dybeck skrev ligger denna stensträng på bergets östra sida.

Cirka 135 m norr om Skidbacksberget, på västra sidan om gångvägen vid Stora Mossens koloniområde, finns 2 stenblock med 2 respektive 1 skålgropar samt ytterligare 30 m norrut längst gångvägen, ännu ett stenblock med 2 skålgropar. Blocken (RAÄ 830 och 834) ligger intill vad som en gång var sjön Stora Mossen. Skålgropar förknippas i regel med bronsåldern och troligen har de haft en rituell användning. På andra sidan den tidigare sjön påträffades 1937 en stenyxa (RAÄ 119) på en tomt vid Bävervägen 30.

Kartan visar att vallanläggningen här (2 A) omges av olika lämningar från bronsåldern. Detta gäller även övriga nu kända vallanläggningar i Bromma, som ligger en dryg kilometer ifrån varandra. Vi kan ana att de haft en roll i lokala territorier under bronsåldern (beskrivet i Brommaboken 2011).

På Skidbacksberget finns även grunderna till den sentida hoppbacke, som namngivit berget.

Stockholms stadsmuseums skyltning
Stadsmuseet skyltar i första hand fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla parker och grönområden. Undantagvis skyltas också vissa torp och äldre gårdar.