Vy västerut från Lidingö mot nya Lidingöbron under byggnad. I fonden Hjorthagen och Värtagasverket.
Foto
Fotograf: Okänd. Stadsmuseet i Stockholm

Vy västerut från Lidingö mot nya Lidingöbron under byggnad. I fonden Hjorthagen och Värtagasverket.

1803 stod den första Lidingöbron färdig. Den gick mellan Larsberg och Lidingöbro värdshus och var en 750 meter lång flottbro. Vintrarnas stormar och vårarnas islossning tärde hårt på bron. 1858 förstördes den nästan helt och det tog tre månader att utföra reparationen. Bron var ett hinder för sjöfarten och 1883 ersattes den av en ny flottbro som låg mellan Ropsten och Torsvik. Den var längst i Stockholm och dessutom öppningsbar på två ställen. Utan belastning låg bron endast 10-15 cm över vattenytan. Vågor slog lätt in och blötte ner de som gick till fots. När åkandet med häst och vagn bytes ut mot bil blev det ännu besvärligare. Trafiken ökade dessutom och av säkerhetsskäl infördes en hastighetsbegränsning på 10 km/timmen för bilar. 1926 stod den första stålbron (se fotografiet) klar och hade dessutom spår för Lidingöbanan. Den fjärde Lidingöbron öppnades för trafik 1971 och har en längd på 997 meter och under bron är den segelfria höjden 12,5 meter.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad