Den romantiska sången "Fjällgatan" spelades in nästan samtidigt som andra världskriget tog slut i Europa. Ni hör Märta Ahlberg sjunga till ackompanjemang av Einar Groths orkester.
Texten:
Fjällgatan
Romantikens blåa gata mellan omoderna hus
man ska vandra dig allena uti majkvällens ljus
med en kvist av blå syrener, i sin blomstertomma själ
skall man gå dig för att staden och dess oro gå ihjäl
Man ska vandra under lyktor som står sparsamt här och där
och inunder en ibland dem skall det stå en hjärtans kär
och kanhända är det ljuvast att sedan vara två
och att smyga till en bänk där inga lyktor titta på
Det är tyst i hela hamnen, och var vinsch som slamrat dov
tiger still, och vattnet kluckar emot mönjeblanka skrov
och från festligt tända staden sista Waxholmsbåten styr
som en svan ur någon saga ut mot Blockhusuddens fyr
Hör det spelar ifrån Skansen och det svarar vid Dansut
och det ringer från en slup, som ifrån Slussen backar ut
och en elva-klang från kyrkotornen som stilla stämmer i
denna vattenstadens, sagostadens aftonsymfoni
