En polis står innanför ett krossat skyltfönster

Brott och straff i Stockholms historia

Vad var brottsligt i historien? Vilka brott gav stränga straff? Vilka straff sågs som lämpliga - och rimliga - i olika tider? Polisrapporter, vittnesmål, utredningar och domslut berättar både om de specifika brotten och om samhällets värderingar (Bild: Inbrott på Systembolaget 1952. Foto: Vimar Ericsson, Stadsmuseet)

Historiska brott

Vad är brottsligt och vad är okej? Våra värderingar förändras hela tiden. Sådant som var helt normalt för hundra år sedan, till exempel att slå sina barn, är idag oacceptabelt och förbjudet enligt lag. När ett samhällets värderingar förändras brukar även lagarna ändras med tiden. Att utöva häxkonst är idag inte en handling som någon kan dömas för, men år 1675 kunde det resultera i en dödsdom.

Ökad jämställdhet förändrade synen på brott

En del moraliska uppfattningar om vad som var rätt och fel drabbade kvinnor hårdare än män. Till exempel hade Sverige hårda lagar som handlade om sex - när du fick ha sex och med vem. Om du bröt mot dessa lagar begick du ett sedlighetsbrott.

När den katolska kyrkan växte sig stark under medeltiden påverkade den rättssystemet och synen på sedlighetsbrotten blev hård, inte minst för kvinnor. Det var förbjudet att ha sex utan att vara gift med personen. Om kvinnan blev gravid straffades hon, till exempel genom att tvingas betala böter. Det var också en stor skam för en kvinna att få barn utan att vara gift. Mannen som var pappa till ett sådant barn kunde klara sig utan straff, till exempel genom att förneka att det var han som var pappan.

Under 1900-talet förändrades mycket i samhället och kvinnans ställning stärktes. En rad handlingar som tidigare varit olagliga avkriminaliserades. Otrohet var ett lagbrott fram till 1937 då straffet för så kallade horsbrott avskaffades.

Vad tror du har förändrats om 100 år jämfört med idag?

Straffen var grymmast på 1600-talet

Under 1500- och 1600-talen var rättsskipningen brutal – värre än under medeltiden. Många av de straff som brottslingar dömdes till var oacceptabla enligt dagens svenska värderingar. Till exempel kunde brottslingar dömas till dödsstraff, kroppsstraff, skamstraff och fredlöshet.

Kroppsstraff innebar exempelvis prygel, alltså misshandel, eller stympning där den dömde fick en kroppsdel avhuggen. Skamstraff handlade om att förnedra den som blivit dömd för ett brott, till exempel genom att låsa fast personen vid skampålen. Där kunde alla i staden gå förbi och skratta åt eller spotta på den som satt där. Den som dömdes till fredlöshet fick leva, men det var tillåtet för vem som helst att misshandla eller döda honom eller henne.

Medeltidens straff liknar våra egna

Många tror att straffen och rättsväsendet var väldigt grymt under medeltiden, men för de flesta brotten var böter det vanligaste straffet. Böter är det vanligaste straffet idag också. Under medeltiden ville rätten, som domstolen kallades, att parterna skulle nå förlikning. De som var osams skulle helst kompromissa och komma överens.

Domarna och straffen var ofta mindre stränga än det som stod i lagen under medeltiden. Till exempel kunde en person som var fattig dömas till lägre böter.

Från och med 1700-talet har straffen gått i en mildare riktning igen. Upplysningens idéer handlade bland annat om att utbilda människor istället för att skrämma dem genom hemska straff. I 1832 års lag togs alla kroppsstraff utom dödsstraffet bort. Den sista dödsdömda personen avrättades i Sverige 1910 och dödsstraff i fredstid avskaffades 1921. Dödsstraffet avskaffades helt i Sverige 1973.